@elliotbakar – intervju med Årets Hembakare 2019

Den 24 september 2019 utsågs Elliot Maxstad 3 år & pappa Oscar Tannlund till Årets Hembakare 2019!

Vi talar med Oscar Tannlund och ber honom beskriva familjen, Elliot, bakningsfilmerna mm.

Vilka är familjen Maxstad/Tannlund? Vår familj består av mamma Hanna, pappa Oscar och Elliot tre år och 5 månader och oliver 1 år och 1 månad.

Vi bor i Katrineholm där Hanna o jag är uppväxta. Vi har alla kompisar här och våra familjer så när det blev dags för familjebildande så var Katrineholm det givna valet. Jag har varit iväg många år och pluggat och jobbat i Sthlm och Malmö men som sagt föll tillbaka till Sveriges lustgård till slut.

Vem är Elliot? Jag skulle så gärna vilja att fler får träffa Elliot och uppleva vilken otrolig liten kille han är. Han är speciell. Han är omtänksam, busig och väldigt rolig. Man skrattar flera gånger om dagen när man är med honom. Häromdagen så svarade han på skånska när vi frågade honom om något… Elliot vill alltid hitta på saker och är nyfiken på livet helt enkelt. Han är inte blyg heller utan gillar att träffa människor.

Elliot föddes med crouzon syndrom. Det är en kraniofacial missbildning vilket egentligen betyder en skelettmissbildning i ansikte och även huvud för Elliot.

Hans mellan-ansiktet, alltså kindben, näsa och överkäke, växer inte som det ska vilket medför väldiga komplikationer för basala funktioner såsom andning, hörsel, syn mm. Det blir så väldigt trångt i Elliots huvud eftersom skelettet inte riktigt vill växa som det ska.

Elliot har haft problem med huvudvärk i omgångar och har fått genomgå 5 operationer för att lätta på trycket i huvudet.

Varför blev bakningen er grej? Det började egentligen med att vi lagade pannkakor en vanlig dag på min pappaledighet i oktober 2017.

Jag filmade det hela och skickade till Hanna (Elliots mamma) och sa välkommen hem det blir mat. Hon tyckte filmen var så gullig så jag la ut den på Instagram. Och responsen var otrolig från första stund så jag körde vidare. Sen har det bara löpt på.

Vad var din målsättning med Instagramkontot och filmerna? Från början så var det bara en kul grej och kul med responsen vi fick. Tilläggas ska att det var en väldigt stor grej för mig att lägga ut filmer på Elliot för jag hade valt att tackla allt kring Elliot med att inte visa upp honom. Jag ville bara skydda honom från allt o alla och på så sätt undvika kommentarer o blickar osv om utseende. Men sen kände jag att nej nu ska banne mej alla få se Elliot o hur fantastisk han är! 

Nu når vi så enormt stor publik så jag ser kontot som en plattform att visa att annorlunda är bra och att alla ska få ta plats oberoende av hur vi ser ut eller liknande. Och av alla meddelande att döma så gör vi nytta där ute. Människor i alla åldrar och med olika bagage, de skriver: Elliot lindrar ångest, gör dåliga dagar bra, osv osv. Vilket är helt otroligt, vi bara kan inte sluta nu när vi fått denna stora kärleksboll i rullning.

Vad har filmerna inneburit för er (förutom sjukt mycket jobb)? Haha ja mycket jobb är det. När det är filmning inför måndagens publicering så går nästan en dag åt till detta. Allt från att inhandla ingredienser, planera vilken handling filmen ska ha till att kläderna är strukna, själva bakningen och redigeringen är gjord.

Men det har inneburit att folk känner igen Elliot och de tittar på stan med en gullig blick istället för en ifrågasättande blick.

Vi är så stolta över Elliot och att så många gillar honom.

Vilka reaktioner får ni, har de ändrats under tid? Ja verkligen skillnad, det märks att många känner igen honom på stan. Vi var runt lite i somras o semestrade och sammanlagt kanske 25 pers har kommit fram o sagt hej Elliot o velat ta kort ihop med honom mm. Några kommentarer från barn i t ex lekparker kan ju komma, alltid lika jobbigt när de kommer, men vi blir starkare för varje dag eftersom vi får så mycket kärlek genom bland annat Instagram – hela tiden.

Filmerna utstrålar humor, värme och glädje – ni verkar ha så KUL. Sant? Haha det har hänt nån gång att Elliot har sagt, nej jag vill inte baka. Det har även hänt att Hanna har sagt när hon fått se filmen; oj va bra den blev trots att Elliot inte va på humör

Så med det sagt, till 95 % så har vi superkul när vi bakar och gör bus ihop annars skulle vi inte kunna hålla på.

 Hur lyckas ni variera er så kolossalt? Vi briefar alltid under veckorna vad vi skulle kunna hitta på inför kommande film.

Sen går jag o fnular en hel del på busiga idéer. Vi har ju märkt under åren vad folk gillar och så spinner vi på det. Det är bl a när Elliot klär ut sig, när han pratar om roliga saker men speciellt hur han ska knäcka äggen.

Elliots favoritbakverk? Chokladkaka skulle jag säga.

Ditt favoritbakverk? Cheesecake

 Om du skulle baka alldeles själv nån gång – vad skulle det bli? Kolakakor.

     

Det här är Jubileumsårets Hembakare 2019

Radarparet Elliot Maxstad & pappa Oscar Tannlund

Bor: Katrineholm

Familj: Elliot 3, Oliver 1, Hanna 33, Oscar 34

Instagram: @elliotbakar

Kopplar av med: en springrunda

Önskar framöver: att Elliot får må så bra han kan i sitt syndrom och slipper fler operationer på ett tag och att folk fortsätter uppskatta Elliot och hans busiga bakande.

 

 

 

 

 

 

 

 

Elliot bakar – Årets hembakare 2019

Hembakningsrådet har utsett radarparet Elliot Maxstad & pappa Oscar Tannlund, Katrineholm, till Jubileumsårets Hembakare 2019.

De finns på Instagram som @elliotbakar, där de bakar och busar och lägger upp en film per vecka sedan snart två år. Make till bakglädje har vi knappast sett förut!

Motiveringen:

Med förtrollande spjuveraktighet och ohämmad påhittighet sprider Elliot en bakglädje utöver det vanliga. Tillsammans med sin humoristiskt tålmodiga coach, pappa Oscar, bevisar de båda att annorlunda är BRA.

Utmärkelsen delades ut i Malmö den 24 september vid ett firande av Hembakningsrådets 60-årsdag och Kanelbullens dags 20-årsdag. Oscar och Elliot befann sig på Akademiska sjukhuset och fick ta emot utmärkelsen via videosamtal.

     

Radarparet Oscar & Elliot är nr 12 i raden av Årets Hembakare i Hembakningsrådets historia.

Förutom ett diplom (en akvarell av Göteborgskonstnären Carina Sundemo) fick de en Assistent från Ankarsrum och en rad praktiska köksredskap och böcker för kommande bakäventyr på hemmaplan.

Under sin pappaledighet 2017 började Oscar Tannlund baka tillsammans med sin son Elliot. De bakade, busade och filmade för att visa för mamma Hanna när hon kom hem. Hon älskade filmen såklart, så den fick hamna på Instagram. – Responsen var otrolig från första stund så jag körde vidare. Sen har det bara löpt på, berättar Oscar.

En busig bakfilm per vecka, i snart två år. Mer än nittio tusen följare på Instagram. Men Oscar och Hanna har också ett viktigare mål med filmerna. – Nu når vi så enormt stor publik så jag ser kontot som en plattform att visa att annorlunda är bra och att alla ska få ta plats oberoende av hur vi ser ut eller liknande. Och av alla meddelande att döma så gör vi nytta där ute.

Elliot föddes med Crouzon syndrom, en skelettmissbildning i ansikte och huvud, som bl. a påverkar utseendet eftersom delar av ansiktet inte växer som det ska. Elliot har nu en lillebror Oliver, som ibland också syns bland bunkar och vispar när Elliot bakar.

Det här är Jubileumsårets Hembakare 2019

Radarparet Elliot Maxstad & pappa Oscar Tannlund

Bor: Katrineholm

Familj: Elliot 3, Oliver 1, Hanna 33, Oscar 34

Instagram: @elliotbakar

Oscar kopplar av med: en springrunda

Oscar önskar framöver: att Elliot får må så bra han kan i sitt syndrom och slipper fler operationer på ett tag och att folk fortsätter uppskatta Elliot och hans busiga bakande.

En längre intervju med Oscar Tannlund finns bland artiklar på www.hembakningsradet.se. Där kommer också att finnas bilder. För mera info kontakta Birgit Nilsson Bergström, projektledare, 0708- 24 91 14, info@hembakningsradet.se

 

       

Hembakning & kanelbullen firar födelsedag med nostalgi

Det har gått sextio år sedan Hembakningsrådet startades 1959 och mycket har hänt sen dess.

Vi säger stort GRATTIS alla hembakare – tänk vilken rikedom att kunna baka sitt eget bröd och att kunna skapa egna bullar och småkakor! Hembakartraditionen och den nordiska brödkulturen bär vi stolt vidare genom nya generationer.

femtiotalet var det många som kunde baka men intresset för att baka hemma var på väg nedåt. Efter nedgångar, motgångar och uppgångar är numera bakintresset mycket stort i vårt land och många vill verkligen lära sig mycket mer om hur man bakar. Man vill gärna kunna baka som proffsen gör. Parallellt har utvecklingen för ”köpebröd” varit fantastisk och nu finns det också många små, duktiga hantverksbagerier lite varstans. Samtidigt är utbudet av fina kvalitetsråvaror för oss vanliga konsumenter mycket stort och det lockar till att baka och laga mat från grunden på hemmaplan. Människors stora intresset och fokus på vad vi äter betyder naturligtvis oerhört mycket. Ett intresse som medierna uppmärksammar och hela tiden fyller på.

I Sverige har vi en gammal och mycket stark tradition av att baka hemma. Men anledningen till att baka och sättet vi gör det på, har utvecklats mycket under de senaste decennierna.

2000-talet bakar vi oftare som avkoppling och njutning och för att själva kunna bestämma innehållet i vårt dagliga bröd. Vi bakar för att få njuta den ljuvliga doften. Men vi bakar också för att imponera och få högre status. Det är knappast ett nytt fenomen, men kanske är dagens stolta hembakare annorlunda  än tidigare, utan ärvda kunskaper och utan familjeförebilder att lära sig av. Istället lär man sig själv via nätet eller går  en helgkurs hos en proffsbagare. Men med engagemang och passion blir man snabbt en mycket duktig hemmabagare.

1999 föddes Kanelbullens dag.

Då var det dags att fira Hembakningsrådets fyrtioårsdag. Dagen har sedan dess varit en härlig manifestation för den hembakade bulle som alla älskar – kanelbullen. Samtidigt hyllar vi det fina och djupare som hembakningen står för; omsorg om andra och att dela-med-sig.

Den 4 oktober, Kanelbullens dag under tjugo år, firas av alla som gillar bullar. Gammal & ung, i skolor och på företag, på bensinstationer och flygplatser, i hemmen, på tåget och ute på stan. Dagen är lätt att fira, kräver minimal ansträngning men kan också göras till en stor bullfest. Det är helt enkelt gott att fira kanelbullen!

 

NOSTALGI – bilder

Nedan visar vi några exempel på hur Köksalmanackan (Semics förlag) har sett ut under några olika årtionden.

1957 (strax före starten av Hembakningsrådet) med ett uppslag om campingmat.

       

 

 

 

 

1999 (Kanelbullens dag föds) med ett recept på päronkaka med mannagryn.

           

 

2009 med sockrade donuts.

             

 

 2015 med recept på lavendelbakverk & glass.

             

 

Kaffe med dopp

Kaffe med dopp och kaffekalas blev 1900-talets moderna sätt att umgås, istället för stora middagar.

Man bjöd på många sorters hembakat till kaffe. Sju sorters kakor hänger kanske samman med antal veckodagar eller att sju helt enkelt är generöst och ”lagom mycket”. Före kakorna bjöds en fin liten bulle – extra fin vid kalas. Med mera smör och socker, en fyllning och gärna florsockerglaserad. Efter bullen serverades en mjuk kaka och först därefter fick man ta av småkakorna. Vackert och symmetriskt upplagda på silverfat. Efter påtår och kanske tretår av kaffet kom tårtan. Ofta en spritsad gräddtårta med bär eller gelé. Innan Gustav de Lavals uppfinning mjölkseparatorn kom i slutet av 1800-talet, som gjorde grädden spritsbar, var tårtorna ofta dekorerade med smörkräm el likn. Prinsesstårtan, också den en svensk ”uppfinning” dök upp i Prinsessornas kokbok av Jenny Åkerström runt 1930. Då hette den Grön tårta.

Kalasen fick sin höjdpunkt under 1950-talet. De rationaliserades och ersattes så småningom med enklare fika, vilket vi fortsätter att älska och utveckla.

I svenska språket finns många trevliga uttryck som har med våra kaffevanor att göra: kafferep, kaffekask, kaffepetter, elvakaffe, kafferast, kaffebröd, fika osv.

Text & bild ur boken Bara bullar – en bakläxa (ut sept 2019).

Foto: Öyvind Lund

       

Glutenfria kanelbullar, utan mix

Foto: Öyvind Lund, ur boken Bara bullar – en bakläxa (ut sept 2019)

Smakrika och saftiga – så vill man ha kanelbullarna. Även de glutenfria såklart. De här är gjorda från grunden med några olika mjölsorter. Ta fram vågen!

ca 10-12 st

Ingredienser:

2 1/2 dl mjölk

1/2 pkt, 25 g jäst för söta degar

1 tsk stött kardemumma

3/4 dl, ca 60 g strösocker

3/4 dl, ca 55 g potatismjöl

1 1/2 msk physsillium husk

1 dl knappt, 50 g rismjöl

2 dl ca, 110 g majsmjöl

75 g smör, rumsvarmt

1 krm salt

 

Utbakning:

majsstärkelse

 

Fyllning:

75-100 g smör, rumsvarmt

3/4-1 dl, 60-90 g strösocker

1/2 – 1 msk kanel

 

Pensling & garnering:

1 uppvispat ägg + lite salt + lite vatten

pärlsocker

 

Gör så här:

1. Blanda smulad jäst och mjölk i degmaskinens bunke. Tillsätt övriga ingredienser (smöret i klickar) och kör i maskinen minst 5 minuter. Konsistensen ser ut som en kladdig smet. Den tjocknar senare. Låt jäsa under plast 30-40 minuter.

2. Ta upp degen på bakbord mjölat med majsstärkelse (bra att ha på händerna också). Platta ut till en stor rektangel.* Rör samman fyllningen och bred den över degen. Rulla ihop till en rulltårta och skär i bitar. Lägg på bakpappersklädd plåt eller ännu hellre i stabila bullformar.

3. Låt jäsa under bakduk ca 30 minuter. Sätt ugnen på 230°.

4. Pensla bullarna med uppvispat ägg blandat med lite salt och vatten. Strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen tills bullarna får en fin gyllene färg ca 7-8 minuter. Låt svalna på galler under bakduk.

 

*Tips! Om degen är svårhanterligt kladdig kan den plattas ut på bakplåtspapper och läggas i frysen 10-15 minuter innan fyllningen breds på.

 

 

Kanelbullen på tandläkarbesök

Fredrik Branting och Wilhelm Lindfors Hommerberg är nyutbildade tandläkare som älskar kanelbullar. Under sin kandidattid på Karolinska Institutet hann de, förutom att ta hand om patienternas tänder, också gulla lite extra med kanelbullen.

Eftersom båda älskar bullar är de också mycket förtjusta i Kanelbullens dag som de och många med dem, alltid firar på Tandläkarhögskolan i Stockholm.

Tack till Fredrik & Wilhelm som skickat oss den inspirerande bilden!

 

PS. Om bullen hade några hål?

Nej, bullen var fullt frisk och var saftig och läcker – precis som den ska vara!

Skrädmjölskakor

Foto: Malin Nuhma

4 brödkakor

När havren rostas innan den mals kallas mjölet för skrädmjöl och är en specialitet från Värmland. Smaken blir kraftig och påminner lite om mandel. Mjölet bör blandas med t ex rågsiktsmjöl som här. Receptet finns i boken Alla sorters matbröd, Semic förlag.

Ingredienser:

50 g jäst

5 dl mjölk, rumsvarm

2 tsk salt

1/2 dl, 70 g brödsirap

2 tsk anis, stött

2 tsk fänkål, stött

5 dl, 250 g skrädmjöl

50 g smör, rumsvarmt

6-7 dl, ca 380 g rågsikt

 

Gör så här:

1.Smula jästen i en degbunke. Tillsätt mjölken och rör om tills jästen är löst.

2. Blanda ner salt, sirap, anis, fänkål, skrädmjöl, smöret i klickar och rågsikt. Bearbeta degen kraftigt i maskinen tills den känns smidig (börja på låg hastighet), minst 5-10 minuter. Låt jäsa under plast till dubbel storlek i ca 30 minuter.

3. Ta upp degen på mjölat bakbord och dela i 4 bitar. Kavla till runda kakor. Lägg på bakpappersklädda plåtar. Ta ut ett hål i  mitten av varje kaka. Nagga och låt jäsa under bakduk till dubbel storlek ca 30  minuter. Sätt ugnen på 225 grader.

4. Grädda  mitt i ugnen i 8-10 minuter. Låt svalna på galler under bakduk.

 

 

Skållade havrebitar

Foto: Malin Nuhma

Här skållar vi havregrynen och bakar saftigt långpannebröd med grovt mjöl från våra fyra sädesslag, råg, vete, korn och havre. Receptet finns i boken Alla sorters matbröd, Semic förlag.

20 bitar, en långpanna

Ingredienser:

Skållning:

4 dl, 160 g havregryn

25 g smör, i bitar

4 dl vatten, kokande

 

2 dl vatten, kallt

2 tsk salt

2 tsk brödkryddor

2 msk, 40 g, mörk sirap

50 g jäst

10-11 dl, ca 600 g, lantbrödsmjöl fyra sädesslag

 

Pensling och dekor:

vatten

havregryn

 

Gör så här:

1.Lägg havregryn och smör i en degbunke. Häll över kokande vatten och låt stå i 5 minuter.

2. Tillsätt kallt vatten, salt, kryddor och sirap. Rör om så att blandningen blir max fingervarm 37 grader. Smula ner jästen.

3. Tillsätt mjölet och bearbeta degen i maskin (börja med låg hastighet) i minst 5 minuter tills degen släpper bunkens kanter och blir smidig. Låt jäsa under plast till dubbel storlek i 30-40 minuter.

4. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den helt lätt. Platta ut den i en bakpappersklädd mindre långpanna ca 30 x 30 cm. Skåra i 20 rutor och nagga. Pensla med vatten, strö över havregryn och låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i 30-40 minuter. Sätt ugnen på 225 grader.

5. Grädda mitt i ugnen i 20-30 minuter. Låt svalna på galler under bakduk. Bryt brödet i rutor, dela dem på höjden och bred på smör och ost.