Berit inspirerar med matterapi

Berits matterapi – mat man mår bra av

– Jag vill inspirera till matglädje och matlagning av vacker och hälsosam mat, säger Berit Paulsson om sina kurser för kvinnor som haft bröstcancer. Vi lagar mat som man mår bra av. Berit ser sina matglädjekurser som terapi – och jämför med trädgårdsterapi, en vedertagen terapiform i vården.

Matlagning och bakning har en läkande effekt, förklarar hon eftersom alla sinnen stimuleras: hörsel, syn, doft, smak och känsel. Att träna medveten närvaro, att ha roligt och känna gemenskap runt matbordet är också en läkande kraft.

Hushållslärare, matjournalist och samtalsterapeut

Berit Paulsson är utbildad hushållslärare men har alltid arbetat som matjournalist och kokboksförfattare. Hon har gjort otaliga receptartiklar för t ex Allt om Mat och är ”mamma” till huvuddelen av Arlas recept och matbilder i de populära receptbroschyrerna. Dessutom är hon utbildad samtalsterapeut i psykosyntes och samtalscoach och kombinerar nu terapi med sitt matkunnande i kurser för bröstcancerföreningen Amazona. – När jag fick bröstcancer för två år sedan tappade jag både livslust och matlust, berättar hon. Såsmåningom försökte jag fokusera på positiva saker som psykosyntesen lärt mig och hittade tillbaka till glädjen i köket. Matlagningen fick ta tid och jag koncentrerade mig på att vara närvarande i nuet – dvs mindfulness. Som medlem i föreningen Amazona, upptäckte jag att det saknades kurser i matlagning anpassad för oss som behöver stärka kropp och själ efter en lång sjukdomsperiod. Så jag kontaktade föreningen som tyckte om idén och nu är jag inne på andra året. Berit stortrivs med sina matglädjeträffar som fungerar fint att kombinera med de andra jobben som samtalscoach och att skapa recept.

Soppor & surdeg

Vi hälsar på vid en kurs i Berits studiokök på Karlbergsvägen i Stockholm. Åtta ivriga damer träffas till gång nummer två av sammanlagt tre matlagningsträffar. Några är erfarna matlagare andra mera ovana. Ikväll står det soppa och surdegsbröd på menyn. – Vi lagar grönsakssoppor som vi mixar för att verkligen få med grönsakernas alla goda ämnen som skyddar mot cancer. Och surdegsbröd är, precis som surkål och annan sur mat, jättebra att äta regelbundet. Dessutom är långsam surdegsbakning en lisa för själen.

Själva surdegarna har Berit gjort i förväg. De står förberedda på bänken och det finns så rikligt att alla också får med sig hem. Just ikväll startar man med det praktiska på direkten. Det sätts degar till surdegsbaguetter och några tar sig an ett mera snabbakat grovt bröd. – Eftersom grovt och fiberrikt mjöl är det bästa bakar vi på fullkornsmjöl, förklarar Berit. Samtidigt vill vi ha luftiga baguetter och därför väljer jag ett proteinstarkt specialvetemjöl. Och kompletterar med dinkel, en gammal kultursort med härlig smak.

Grönsaker med starka färger

När degarna jäser blir det receptgenomgång och soppkok. Det blandas och kokas och härliga dofter sprider sig snart i lokalen. – Vi behöver äta jättemycket grönsaker och frukt för att de innehåller så mycket cancerskyddande ämnen. Ju starkare färg och smak, ju mer skyddande ämnen. Vi vet att växtrikets färgpigment fytokemikalier, förebygger sjukdomar. Ju intensivare färg grönsaken har ju högre halt antioxidanter som fångar de fria radikalerna. Dessutom samverkar näringsämnen, vilket ger fantastiska synergieffekter när vi äter grönsaker så att 1+1=3. Berits förklaringar övertygar alla att tänka grönt är skönt och surt är gott.

Broccoli, spenat, fänkål, vitlök och tomater … i kastrullerna puttrar färgstarka soppor och snart hörs… aaahhh, vad det luktar gott… mmmm så fint det ser ut! Och när bröden är gräddade skjutsas desserten in i ugnen. – Vi avslutar förstås med nåt sött, säger Berit. En äppelkaka med smuldeg och vaniljyoghurt.

 

Recepten

Rågsurdeg

Dag 1: Blanda 1 dl vatten, 40°, med 1 dl grovt rågmjöl i en rostfri bunke eller glasskål på 3-4 liter. Täck med handduk. Ställ varmt, gärna nära ett element tre dagar. Rör om varje dag.

Dag 4: Tillsätt 1 liter vatten, 40°, och 10 dl grovt rågmjöl. Rör ihop till en lös deg. Låt stå ytterligare ett dygn i minst rumstemperatur.

Dag 5: Surdegen är klar. Dela upp den i 10 burkar á 1 1/2 dl . Frys in det som du inte använder under veckan.

 

Surdegsbaguetter
4 st

25 g jäst
5 dl vatten 37°
1 1/2 dl surdeg (se ovan)
2 tsk salt
2 msk raps- eller kokosolja
2 msk honung
5 dl dinkel fullkornsmjöl
8-9 dl vetemjöl special, fullkorn

Smula jästen i en bunke och häll över vattnet. Tillsätt surdeg, salt, olja, honung och det mesta av mjölet. Arbeta degen kraftigt tills den känns smidig. Jäs under bakduk ca 1 tim.

Stjälp upp degen på mjölat bakbord, knåda inte. Dela degen i 4 avlånga delar med vass kniv. Vrid och forma den till långa längder. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Snitta med en vass kniv. Låt jäsa ca 10 min.

Grädda bröden i mitten av ugnen i 275° i 5 min, stäng av ugnen och grädda ytterligare 10-15 min. Låt bröden svalna på galler.

Äts dagsfärska.

 

Stora grova surdegsbröd
2 st

Byt ut 5 dl dinkel fullkornsmjöl mot 5 dl grovt rågmjöl. Dela degen i 2 delar och forma försiktigt till 2 limpor. Låt dem jäsa på plåt med bakplåtspapper ca 10 min. Grädda bröden i nedre delen av ugnen i 250° i 5 min, sänk till 175° och grädda i ytterligare ca 30 min.

 

Snabbakat hälsobröd
1 st

2 dl fiberhavregryn
2 dl grovt rågmjöl
3 dl bovetemjöl
1 dl hackade russin
1 dl hackade nötter
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 banan
4-5 dl mild yoghurt

Print Friendly, PDF & Email
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 − fjorton =