Hembakning & kanelbullen firar födelsedag med nostalgi

Det har gått sextio år sedan Hembakningsrådet startades 1959 och mycket har hänt sen dess.

Vi säger stort GRATTIS alla hembakare – tänk vilken rikedom att kunna baka sitt eget bröd och att kunna skapa egna bullar och småkakor! Hembakartraditionen och den nordiska brödkulturen bär vi stolt vidare genom nya generationer.

femtiotalet var det många som kunde baka men intresset för att baka hemma var på väg nedåt. Efter nedgångar, motgångar och uppgångar är numera bakintresset mycket stort i vårt land och många vill verkligen lära sig mycket mer om hur man bakar. Man vill gärna kunna baka som proffsen gör. Parallellt har utvecklingen för ”köpebröd” varit fantastisk och nu finns det också många små, duktiga hantverksbagerier lite varstans. Samtidigt är utbudet av fina kvalitetsråvaror för oss vanliga konsumenter mycket stort och det lockar till att baka och laga mat från grunden på hemmaplan. Människors stora intresset och fokus på vad vi äter betyder naturligtvis oerhört mycket. Ett intresse som medierna uppmärksammar och hela tiden fyller på.

I Sverige har vi en gammal och mycket stark tradition av att baka hemma. Men anledningen till att baka och sättet vi gör det på, har utvecklats mycket under de senaste decennierna.

2000-talet bakar vi oftare som avkoppling och njutning och för att själva kunna bestämma innehållet i vårt dagliga bröd. Vi bakar för att få njuta den ljuvliga doften. Men vi bakar också för att imponera och få högre status. Det är knappast ett nytt fenomen, men kanske är dagens stolta hembakare annorlunda  än tidigare, utan ärvda kunskaper och utan familjeförebilder att lära sig av. Istället lär man sig själv via nätet eller går  en helgkurs hos en proffsbagare. Men med engagemang och passion blir man snabbt en mycket duktig hemmabagare.

1999 föddes Kanelbullens dag.

Då var det dags att fira Hembakningsrådets fyrtioårsdag. Dagen har sedan dess varit en härlig manifestation för den hembakade bulle som alla älskar – kanelbullen. Samtidigt hyllar vi det fina och djupare som hembakningen står för; omsorg om andra och att dela-med-sig.

Den 4 oktober, Kanelbullens dag under tjugo år, firas av alla som gillar bullar. Gammal & ung, i skolor och på företag, på bensinstationer och flygplatser, i hemmen, på tåget och ute på stan. Dagen är lätt att fira, kräver minimal ansträngning men kan också göras till en stor bullfest. Det är helt enkelt gott att fira kanelbullen!

 

NOSTALGI – bilder

Nedan visar vi några exempel på hur Köksalmanackan (Semics förlag) har sett ut under några olika årtionden.

1957 (strax före starten av Hembakningsrådet) med ett uppslag om campingmat.

       

 

 

 

 

1999 (Kanelbullens dag föds) med ett recept på päronkaka med mannagryn.

           

 

2009 med sockrade donuts.

             

 

 2015 med recept på lavendelbakverk & glass.

             

 

Kaffe med dopp

Kaffe med dopp och kaffekalas blev 1900-talets moderna sätt att umgås, istället för stora middagar.

Man bjöd på många sorters hembakat till kaffe. Sju sorters kakor hänger kanske samman med antal veckodagar eller att sju helt enkelt är generöst och ”lagom mycket”. Före kakorna bjöds en fin liten bulle – extra fin vid kalas. Med mera smör och socker, en fyllning och gärna florsockerglaserad. Efter bullen serverades en mjuk kaka och först därefter fick man ta av småkakorna. Vackert och symmetriskt upplagda på silverfat. Efter påtår och kanske tretår av kaffet kom tårtan. Ofta en spritsad gräddtårta med bär eller gelé. Innan Gustav de Lavals uppfinning mjölkseparatorn kom i slutet av 1800-talet, som gjorde grädden spritsbar, var tårtorna ofta dekorerade med smörkräm el likn. Prinsesstårtan, också den en svensk ”uppfinning” dök upp i Prinsessornas kokbok av Jenny Åkerström runt 1930. Då hette den Grön tårta.

Kalasen fick sin höjdpunkt under 1950-talet. De rationaliserades och ersattes så småningom med enklare fika, vilket vi fortsätter att älska och utveckla.

I svenska språket finns många trevliga uttryck som har med våra kaffevanor att göra: kafferep, kaffekask, kaffepetter, elvakaffe, kafferast, kaffebröd, fika osv.

Text & bild ur boken Bara bullar – en bakläxa (ut sept 2019).

Foto: Öyvind Lund

       

Kanelbullen på tandläkarbesök

Fredrik Branting och Wilhelm Lindfors Hommerberg är nyutbildade tandläkare som älskar kanelbullar. Under sin kandidattid på Karolinska Institutet hann de, förutom att ta hand om patienternas tänder, också gulla lite extra med kanelbullen.

Eftersom båda älskar bullar är de också mycket förtjusta i Kanelbullens dag som de och många med dem, alltid firar på Tandläkarhögskolan i Stockholm.

Tack till Fredrik & Wilhelm som skickat oss den inspirerande bilden!

 

PS. Om bullen hade några hål?

Nej, bullen var fullt frisk och var saftig och läcker – precis som den ska vara!

Presentation & utlottning av Bara Bullar – en bakläxa (ut v 37/19)

Lagom till Bokmässan och i god tid till Kanelbullens dag 2019 kommer den nya bullboken ut.

Det är i första hand en bok att bli glad av!

Välfylld, med 41 bullrecept där ALLT finns med. Från enklaste vetebullen till lyxigaste syltbriochen. I boken hittar du också glutenfria bullar, veganska bullar, julens bullar, snabba bullar, lång-jästa bullar, klassiska bullar och internationella bullar. Proffsbagaren Gustav från Karlstad avslöjar knepen för hur bullarna blir sådär alldeles perfekta, glutenfritt-experten och matskribenten Elisabeth ger sina bästa råd för att baka med glutenfri mix,  prästen Britta förklarar hur hon upplevt att bullar är en nyckel att nå människor, vi beskriver också storyn om Kanelbullens dag och du får möta Sveriges absolut äldsta bulle från 400 e. Kr.

Förlaget heter: Isaberg Förlag

Text & recept: Birgit Nilsson Bergström

Fotograf: Öyvind Lund

Form: Ann Olander

 

Kanske blir du riktigt sugen … tag chansen nu!

Vi lottar ut tre ex av boken fram till 16 september 2019. 

Maila ditt namn och adress och berätta vilka bullar du älskar mest av allt och varför, till info@hembakningsradet.se.

 

Snart kan du också köpa boken här. 

Beställ Bara Bullar (säg till om du vill ha den signerad) redan nu! Från den 26/9 kan vi börja skicka ut.

Pris: 240 kr + frakt

Maila din beställning till info@hembakningsradet.se.

 

         


2019 års Kanelbulledesigntävling

Under hösten 2019 firar vi att Kanelbullens dag fyller 20 år samt att Hembakningsrådet fyller 60 år!

Därför kommer årets kanelbulledesigntävling att präglas av firande – temat är KALAS!

En kanelbulle ser oftast ut som en snäcka eller knut men nu har du chansen att ge vår älskade bulle en ny design! Baka en bulle som signalerar kalas, fest och födelsedag!

TÄVLINGSUPPGIFT:

  • Designa en ny modell åt kanelbullen. Använd din fantasi, kreativitet och bakkunskap – . Vi söker alltså inte ett nytt bullrecept utan bara en ny bullform. Årets tema är KALAS.
  • Baka bullen, fota den riktigt fint och skicka in (högupplöst bild) till info@hembakningsradet.se.
  • Skriv också en liten förklaring hur du tänkt och gjort samt dina kontaktuppgifter – även skolans namn om du tävlar för/med en skola.

Datum: Vi behöver ditt bidrag senast den 30 september.

Juryn består av en bagare, lärare, matskribent, fikaexpert och Hembakningrådet.

Alla är varmt välkomna att delta. Barn, förskolor, skolklasser mm – anger ålder samt förälders och/eller lärares och skolans namn och telefonnummer.

Ange vilken kategori du tävlar i. Vi har två olika tävlingskategorier:

  1. Barn/Unga
  2. Vuxna

Priser:

Nya boken Bara Bullar – en bakläxa, bakredskap & bakformar, värdecheckar på bakingredienser, kakböcker och samt diplom.

Vi korar 1:a, 2:a och 3:e pris i varje kategori. Ibland blir det också ett hederspris.

Vinnarna avslöjas på Kanelbullens dag 4 oktober, vid ett eftermiddagskaffe i Göteborg där pristagarna (om möjligt) tar emot sina priser. Sedan meddelas på vår hemsida samt på Facebook och Instagram.

Exempel på priser:

Nya boken Bara Bullar (Isaberg förlag), bakredskap & prylar (Pyrex, Bagaren & Kocken), kak-bullböcker, värdecheckar samt diplom

 

Sommarfika med retro-klassiker

Aldrig fikar man väl så mycket som under sommaren! Och till fikat vill man ha goda kakor… och ibland vill man packa korgen med matiga mackor, saft och kaffe.

Efter lite rotande i bokhyllan kom en gammal retrobok upp: Köksalmanackan från 1957. Vilken skatt för minnet! För den som inte har upplevt 50-talet häpnar nog när man läser rubriker som ”Doppet tinar medan kaffet kokar”. Texten fortsätter ” Det låter otroligt, men är faktiskt sant. Att kunna djupfrysa mat är så revolutionerande att det nog dröjer länge än innan vi satt oss in i allt vad det innebär.”

Att kunna djupfrysa mat och bröd var en stor hjälp i hemmet förr. Numera föredrar vi nog ofta att äta brödet medan det är färskt och att slippa stoppa det i frysen. Här är några recept på bröd som kan förvandlas till fina utflyktsmackor. Grova rågbullar

Ellens grova snabba 

Läckra kuvertbröd 

Här är några bildminnen från svunna tider – Köksalmanackan 1957

 

Fullkorn – folkhälsans bästis

När man bakar sitt eget matbröd kan man påverka brödets nyttighet och därmed sin egen hälsa. Med fiber och fullkorn kommer många positiva effekter på hälsan. Det har man vetat länge. I denna artikel från Brödinstitutet (jan 2019) beskrivs fullkornets hälsosamma effekter och att de faktiskt är ännu viktigare än man tidigare trott.

”Fullkorn har under några år seglat upp som en kostfaktor med många goda hälsobringande egenskaper som inte har varit lika välkända för allmänheten som exempelvis frukt och omega 3.


Global Burden of Disease (en del av WHO) redogjorde så sent som 2018 (i en sammanställning av siffror från 2016) att fullkorn till och med är den kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Nu kommer nya sammanställningar som förstärker bilden för fullkorn – det visar sig förebygga ohälsa i ännu högre grad.

Sjukdomar där det finns evidens för att fullkorn har förebyggande effekt är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, tjock- och ändtarmscancer. I den sammanställning (från 2017) som Global Burden of Disease nyligen gjorde, drar fullkornets hälsosamma egenskaper ifrån.

Fullkornet accelererar nu från folkhälsans doldis till bästis med all rätt. Vi vet idag att 9 av 10 i Sverige äter för lite fullkorn. Genom att många väljer lite mer fullkorn när de köper bröd och andra spannmålsprodukter kan stora insatser för folkhälsan göras. Och gott är det!

Läs hela artikeln här… 

Socker i retroförpackningar & sockerhistorik

2019 firar Hembakningsrådet 60 år och Kanelbullens dag 20 år.

Även Dansukker har ett jubileumsår då sockerfabriken i Arlöv fyller 150 år. Man firar det med att re-lansera några nygamla retroförpackningar från olika tidsepoker. Sockerpaketet med de röda lingonkvistarna från 1989 kommer att finnas ute i livsmedelsbutiker i sommar igen. Det ritades av välkända illustratören Jane Bark. Och i höst kommer ”sockerflickan” att pryda strösocker-paketen. Den förpackningen kom på 1950-talet då företaget hette Svenska Sockerbolaget.

Här nedan ser vi de ny-lanserade förpackningarna som kommer ut under 2019:

Nedan ser vi hur 1 kg paketen såg ut på 1950-talet:

 

 

 

 

 

De imponerande sockertopparna i brunt papper, på bilden nedan, var det tidigaste sättet att förpacka pressat socker i konform. De kunde väga upp till 9 kg. Man fick hugga eller klippa sockret med en sockertång.

 

 

 

 

 

 

Sockerhistorik – socker förr & nu

I Sverige använder vi sockerbetor till vårt socker. Vi har odlat sockerbetor kommersiellt sedan slutet av 1880-talet. Innan dess använde vi importerat råsocker, som raffinerades på många olika ställen och till en början helt hantverksmässigt, samt honung. Högre stånden använde importerat rörsocker, redan på 1300-talet. Det kom troligen från Venedig.

För 10 – 15 000 år sedan användes vilda gräs som växte på öar i Stilla havet. Gräs som sedan utvecklades till sockerrör.

Under 1400-talet upptäckte Christofer Columbus att Karibien hade perfekt klimat för sockerrörsodling. Han tog sockerrören med sig till Amerika och Västindien, planterade och odlade på stora plantager. Råsockret transporterades sedan tillbaka till Europa där det raffinerades och såldes.

Under 1600-talet odlade europeiska länder sockerrör i sina kolonier. Ofta med hjälp av slavar från Afrika.

Napoleon spärrade handelsvägarna över haven i början av 1800-talet så att råsockret inte kunde importeras med fartyg. Man började söka efter ersättningar i Europa och upptäckte att det var möjligt att utvinna socker från sockerbetor.

1837 grundades Sveriges första sockerbruk i Malmö. Men då var tiden inte mogen utan först 1854 när Julius Trankell, disponent vid raffinaderiet i Landskrona anlade ett betsockerbruk i anslutning till raffinaderiet, tog betsockerproduktionen fart. Tjugo år senare fick Danmark sin första fabrik.

Socker från betor eller socker från sockerrör är identiskt.

 

 

Födelsedagskalas hösten 2019

Födelsedagskalas

I höst firar vi två födelsedagar: Kanelbullens dag som fyller 20 år och Hembakningsrådet som blir 60 år. Grattis till båda! Först firar vi de båda födelsedagsbarnen med ett litet septemberkalas i Malmö. Och den 4 oktober, firar vi bulldagen i Göteborg, då vi också kommer att ha prisutdelning för vinnarna i vår årliga Kanelbulledesigntävling.

I Malmö kommer vi att avslöja vem som koras till Årets hembakare 2019. Eftersom 2019 är ett jubileumsår så är också årets utnämning en riktig Jubileums-hembakare. Humor, inspiration och äkta bakglädje kännetecknar mottagaren.  Mer avslöjar vi inte nu…

Designtävling 2019

Designtävling kanelbullar á la 2019

För dig som vill förbereda dig för årets Kanelbulledesigntävling kan vi avslöja att temat för i år är KALAS! Så: tänk på kalas och fest och börja baka bullar! Du har ca 3 ½ månad på dig att tänka, baka, fota och beskriva din egendesignade Kalaskanelbulle á la 2019. Skicka in dina finaste fotografier till info@hembakningsradet.se så vi har dem senast 30/9.

En kvalificerad jury bedömer alla bidrag och vinnarna avslöjas på eftermiddagen på Kanelbullens dag 4 oktober, i Göteborg.

Pristagarna vinner fina bakredskap, bakingredienser och diplom. Och äran förstås!