Sannaskolan – gillar att baka & tävla

Lärarna som låter tävlingar ingå i undervisningen

Elever från Sannaskolan i Göteborg brukar vara framgångsrika i Hembakningsrådets Kanelbulledesigntävling. Vid många tillfällen har någon eller några elever placerat sig på prispallen. Ivrigt påhejad av sina hemkunskapslärare. Hur arbetar lärarna med tävlingen i hemkunskapen? En av dem, nyligen pensionerade hushållsläraren Monika Mårtensson, har alltid låtit eleverna baka och tävla och dessutom själv vunnit pris i tävlingens vuxenkategori.

Nuvarande lärare Ariane Svedman och Emanuel Odh, fortsätter att hålla tävlingstraditionen vid liv.

 

Vad är framgångsreceptet för att få eleverna att gilla att tävla i bakning?

Emanuel och Ariane , hemkunskapslärare på Sannaskolan, förklarar varför de tävlar och hur de arbetar.

– Det finns en tradition här på skolan att delta i denna tävling, berättar Emanuel Odh. Att ha en tävling att jobba mot är en sporre för många. Att det är andra som ska bedöma vad man gjort. Föregångare är vår tidigare kollega Monika Mårtensson, som arbetade mycket med detta. Vi har numera två tävlingar som eleverna i åk 8 deltar i beroende på hur deras schema ligger. För dem som har hemkunskap under höstterminen är det kanelbulledesigntävlingen som gäller. För dem som har hemkunskap under våren gäller en intern mattävling på skolan som är ett samarbete med skolrestaurangen. Där gäller det att skapa en lunchrätt utifrån en råvarukorg och vissa kriterier där vinnarens rätt kommer serveras i skolrestaurangen (eller bamba, som den kallas i Göteborg).

Foto: Stefan Edetoft

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur lägger ni upp arbetet för Kanelbulledesigntävlingen?

– Vi låter eleverna arbeta under tre arbetspass och vi kopplar det till kunskapskraven i åk 8, förklarar Ariane.  Första gången (1/2 – 1 lektionstillfälle) får eleven skapa sin design. Inspirationen söker man ex på nätet och sedan gör man en skiss.

Andra gången jobbar de i grupper om 4 elever och provbakar utifrån ett givet grundrecept. Läraren ger råd och tipsar om ev. förändringar. Eleverna dokumenterar processen och får feedback. Läraren fotar med I-pad.

Tredje och sista gången är det skarpt läge – eleven bakar enligt sin plan, läraren fotograferar allt och går igenom elevens dokumentation.

– Det är viktigt att de skriver en bra motivering till sin bulldesign som ska skickas med till Hembakningsrådet, förklarar Emanuel. Dessutom bedömer vi lärare hur de har dokumenterat vilka metoder och redskap de har använt och vilka eventuella förändringar de gjorde för att förbättra bullen.

Avslutningsvis gör vi en fin utställning av bullarna, fotograferar och visar upp. Sedan … äter alla gladeligen upp allt. Det ser de fram emot.

– Förkunskaperna hos eleverna är väldigt olika. Det syns vilka som bakar hemma, skrattar Ariane.

Både Emanuel och Ariane tycker att det är både givande och roligt att arbeta med kanelbulledesigntävlingen och tror att skolans tradition att tävla (och nå framgång) är främst en sporre. Alla måste göra alla tävlingsmoment men det är frivilligt att skicka in sitt bidrag. Men tack vare traditionen blir nog underlaget större, tror de båda lärarna.

Som en extra utmaning inför kommande hösttermin får Sannaskolans lärare en specialuppgift: att låta eleverna skapa en kanelbulletavla, innan alla bullar hamnat i deras magar. En spännande utmaning som kräver nya ämnessamarbeten, tycker Ariane och Emanuel.

Lycka till säger Hembakningsrådet som med spänning ser fram emot resultatet!

 

 

 

 

 

 

 

2018 års Kanelbulledesigntävling – i år med temat Naturens egen kanelbulle.

Bidragen (dvs. en bild på en nydesignad, egenhändigt bakad kanelbulle) behöver vi ha senast lördagen den 29 september. (maila till: info@hembakningsradet.se)

Man tävlar som vanligt i två kategorier: Barn/Unga eller Vuxna.

Resultat och vinnare avslöjas den 4 oktober på Kanelbullens dag.

Fler detaljer om tävlingen kommer ut under augusti månad. Håll utkik på hemsidan och på kanelbullensdag.se.

 

 

 

Utlottning av ny bok: Café Värmland – 50 caféer med 52 recept

I mitten av maj (2018) kom Café Värmland ut på Isaberg Förlag. Det är förlagets sextonde bok i serien om caféer i olika områden i vår land. I denna värmländska guidebok startar resan i väster med ett besök i Årjäng på Café Broms för att gå vidare via bl a sydliga Lurö (mitt i Vänern) och nordliga Sysslebäck till östliga Karlskoga och Café Alfred Nobel. Inalles femtio cafébesök på allt från kända kulturställen som Mårbacka och Alsters herrgård till vedugnsbageriet i Höje och ett ”utecafé” på Ransbysäter i norra Värmland. Här finns massor av läckerheter som budapestbakelse, skrädmjölsdrömmar, kardemummabullar, skogspizza … och nygräddade kvarnkakor direkt ur en vedugn på Värmlandsnäs. Kan det bli bättre! ?

Kanske blir du sugen på att resa runt i Värmland och säkert vill du prova några av recepten?

Vi lottar ut tre böcker under juni månad. Skicka ett mail med namn, adress och telenummer till info@hembakningsradet.se – berätta varför just du, eller en vän, bör få boken Café Värmland.

Maila oss senast 28/6.

Vi publicerar vinnarna på hemsidan och på Facebook i början av juli.

(Boken finns att köpa i bokhandeln, på caféerna, på adlibris och bokus, på Isaberg förlag hemsida och här på Hembakningsrådet. Här kostar den 225 kr + frakt)

 

∅yvind Lund är bokens fotograf och Ann Olander är formgivare.

Birgit Nilsson Bergström, Hembakningsrådets projektledare, har skrivit texterna från sitt hemlandskap Värmland.

Läs mera om teamet här…

Flatbread från hela världen

På kurs hos Robin Edbergs hantverksbageri Cum Pane, Göteborg

Har spenderat några lärorika timmar med bagarna Mike Zakowski (från Kalifornien) och Magnus Hansson (från New York). Temat var Flatbread, från hela världen, bakat med kulturspannmål och surdeg.

Det blev bl a Pitabröd (på bovetesurdeg), Pizza Bianca (vit pizza med bara olivolja och havssalt), Schiacciata (norditaliensk avlång pizza med fyllning), Msemen (marockanskt vikt, smörfyllt tunt bröd stekt i olivolja, Bialy (judiskt bröd traditionellt toppat med bl a karamelliserad lök).

Till bröden serverades smakrika dips bl. a hummus, rostad paprikaröra och aubergineröra.

 

Över hela världen bakar man varianter på platta bröd. Ofta serverade till maten som Naan och chapati eller fyllda med grönsaker eller frukt som pita men många bröd är också en måltid i sig. Som en pizza eller biali – ett litet runt bröd som liknar en bagel men istället för hålet lägger man på tunt skivad lök och lite kryddor.

 

Under kvällen arbetade vi med surdeg, biga (italiensk fördeg) och i några bröd använde vi också jäst.

Med långa jästider och mjölsorter som Ölands lantvete, durumvete, bovete och fullkornsråg fick vi fram fantastiskt rika smaker och härliga konsistenser. Även om de gästande bagarna själva inte var helt nöjda med resultaten. Det är alltid annorlunda att baka i en ny miljö, förklarar Magnus. Mjölsorten, luftfuktigheten, ugnen … allt påverkar. Dessutom ändrade sig utetemperaturen extremt mycket från den ena dagen till den andra. Magnus Hansson, bagare, kock och konditor, startade redan på 80-talet det första ekologiska bageriet i New York. Arbetar idag som konsult inom restaurang- och bageribranschen. Mike Zakowski, vedugnsbagare med egen foodtruck i Sonoma, Kalifornien har bl a vunnit internationella priser i hantverksbageri.

 

De marockanska bröden Msemen (kallas ibland pannkakor) var en överraskning. Efter jäsning och formning till runda bollar, plattade vi ut dem till riktigt tunna plattor. Bredde på smör, vek hop, bredde smör och vek ihop igen till ett avlångt litet paket/kuvert som vi stekte i olivolja till en frasigt smörig läckerhet. Mycket läckert!

 

Pizza Bianca, den vita pizzan bakades med biga (fördeg) med Ö

lands lantvete, emmer, rågsurdeg och jäst. Degen blev så seg att den med varsam hand kunde dras ut till en nästan meterlång avlång form, ”knådas” med fingrarna och toppades sedan med riktigt god olivolja och havssalt. Väl ute ur stenugnen skar vi bitar av pizzan och doppade i de smakrika dipperna. Fantastiskt!

 

Avslutningsmåltiden, en generös brödbuffet kompletterad med sex olika dips – var helt ljuvlig! Och vi konstaterar ännu en gång – en måltid utan bröd är ingen måltid.

 

Café Värmland – teamet bakom boken; fotograf, formgivare och författare

Café Värmland kom ut maj 2018 på Isaberg Förlag. Det är en guidebok till 50 caféer i det vackra landskapet Värmland men det är också en bakbok med 52 härliga recept från caféerna.

Øyvind Lund, bokens fotograf:

 Vem är du?

-Ja du. Här vet nog du bättre än jag, skrattar Øyvind.

Då svarar jag Birgit Nilsson Bergström (som skrivit bokens texter och därmed samarbetat med Øyvind) att han är en värmländsk fotograf som frilansat under många år med uppdrag för företag, organisationer och tidningar. Tidigare anställd som pressfotograf. Har sett Värmland (plus en hel del fler landskap) ur nästan alla perspektiv och från nästan alla hörn och vet därför exakt hur lång bilresan är mellan Sysslebäck och Hammarö eller mellan Långserud och Värmskog. Han gillar att baka och sätter oftast en fralladeg på kvällen som bakas ut på morgonen och då är han allra helst i sin båt, på västkusten. Förtjust i båtar, bilar och hallongrottor.

Att fota en bok om femtio caféer (plus femtiotvå recept) – vad var höjdpunkterna?

Vad var det svåraste?

-Höjdpunkterna (kanske inte gastronomiskt) blir på något sätt ändlägena. Alltså att hitta något lite bortom allfarvägen. Kolbulle på Ransbysätern gjord över öppen eld av människor långt bortanför cafévärlden. Kvarnbrödet bakat av lokalt odlat och malt vete (och jättegott!) i en vedeldad ugn i en jättevarm bakarstuga av de superhärliga damerna på Kulturladan. Pålgrundsmackan på Lurö hos en väldigt karismatisk kock på ett ställe det inte borde gå att driva restaurang och café på – är väl några av höjdpunkterna.

Det svåraste är att variera sig. Och att ha vädret på sin sida.

Du gillar att baka – vad blir det oftast?

-Matbröd, gärna men inte nödvändigtvis surdegsbröd.

Ditt favoritrecept ur boken så här inför sommarens båtturer?

– Hmmm. Köket på båten är ju lite begränsat. Har visserligen en liten Omniaugn till det tvålågiga spritköket och det går utmärkt att baka frallor i den. Tror jag satsar på flammkuchen på klotgrillen vi alltid släpar runt. Det borde kunna bli en hit. Väl hemkommen börjar nog äpplena att mogna och då blir det äppelpaj a´ la Café Elis (Rackstadmuseet, Arvika) på Transparent Blanche i väntan på Ingrid Marie. Paj är ju så himla gott!

 

Ann Olander, bokens formgivare.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem är du? 

Formgivare, utställningsantikvarie, kulturtant och papperskonservator. Utvandrad småländska bosatt i Falun sedan många år. Vintagenörd som älskar de magiska åren mellan 1947 och 1957, då musiken var skönare, kläderna snyggare och designen coolare.

Du har formgett flera caféböcker för Isaberg Förlag – hur tar du dig an ett sånt stort bildmaterial? Vad är höjdpunkterna och vilka är svårigheterna?

Börjar med att ”bläddra” i bilderna, bara för att jag är mer en ”bildmänniska”, läser sedan texten för att försöka få en uppfattning om caféet ifråga. Har ju sällan någon personlig erfarenhet av varje café utan försöker hitta en känsla i texten för att sedan hitta de bilder som gestaltar den känslan och kanske framför allt, hitta bilderna till det som faktiskt beskrivs i texten rent konkret! När sedan bilder som funkar ska komponeras ihop, om det är fler än en bild på sidan/uppslaget, försöker jag hitta en linje, en färg eller något som ”binder ihop” dem. Funkar ibland och ibland inte. Därför behöver jag ett rikt bildmaterial att välja ur! Vilket också ironiskt nog, är problemet. Det tar tid att bläddra bland 800 bilder… men kul är det! Och jag blir alltid oerhört fikasugen 😊

Du är inte förtjust i att baka men kanske har du ändå några favoritrecept i boken som du blir särskilt lockad av?

De med hallon i!

 

Birgit Nilsson Bergström, som skrivit texterna –  är Hembakningsrådets projektledare sedan 2006 och dessutom frilansande matskribent.

Är göteborgare sedan trettio år men är född på en gård i södra Värmland och har kvar djupa rötter i den värmländska myllan. Uppväxt med kaffekalas och älskar allt som har med bakning att göra, speciellt bullar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mera om boken och vår utlottning här…

Boken Café Värmland finns att köpa i bokhandeln, på de ingående caféerna, på adlibris.se och bokus.se,  på isabergforlag.nu samt här på Hembakningsrådet (Pris 225 kr + frakt). Skicka ett mail till info@hembakningsradet.se neller ring 0708- 24 91 14.

Sommarens bakfavoriter

Vad vill du helst baka i sommar? Jordgubbstårta, kardemummabullar eller kanske enkla bondkakor… Vi ställde frågan till kollegorna på Dansukker i Malmö – Vad är ditt bästa bakrecept inför sommaren 2018?

Angela Everbäck, marknadschef, bakar gärna en fruktpaj: – Jag gör på frihand en smuldeg till fruktpajer och tar 3-4 dl fiberhavregryn, någon dl ekologiska solrosfrön, någon dl ekologisk ljus sirap, någon matsked vatten och ganska lite eko-smör ca 1 dl. Rör ihop och känner att det blir lagom i konsistensen (moderera ev med vattnet). Till detta blir det lagom med ca 500 g bär eller frukter (av de du har). Bottna en ugnsform med bären, strö över lite ekosyltsocker (ca 1 dl- anpassa efter vilka bär/frukter) och smula sedan över degen och grädda i ugnen.

Pernilla Wennerberg, marknadsansvarig (ny på tjänsten efter Jeanette Nordenhem som gått i tidig pension), bakar världens godaste blåbärskaka, (efter hennes mamma):

Botten: 125 g smör, 1 1/2 dl strösocker, 2 tsk vaniljsocker, 2 ägg, 2 1/2 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 2 msk mjölk + rikligt med blåbär (gärna 3-4 dl) + 1 näve strösocker.

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Smöra och bröa en mindre rektangulär ugnsplåt ca 20 x 30 cm. Smält smör och låt det svalna. Rör pösigt med socker. Tillsätt ett ägg i taget och därefter mjölet blandat med bakpulvret och mjölken. Häll smeten i plåten. Blanda blåbären med sockret och fördela jämnt över smeten. Skaka den lätt så att blåbären käven kommer ner i smeten. Grädda kakan i nedre delen av ugnen 30-40 minuter. Servera med lättvispad grädde. (Ibland gjorde mamma även med hallon berättar  Pernilla).

Sofia Palm, receptutvecklare, väljer Jordgubbstårta med passionscurd, – eftersom jag gjort jordgubbstårta så länge jag kan minnas till alla möjliga tillställningar under sommaren. Jag och min familj älskar denna tårta.

Receptet på den tårtan finns i Hembakningsrådets arkiv: Jordgubbstårta med passionscurd  och är ett av de första recepten Sofia gjorde när hon började arbeta på Dansukkers provkök 2016.

 

Malin Lindqvist, kock på förskola som gillar att baka frukostbröd

Malin Lindqvist är kock på Strannegårdens förskola i idylliska Onsala, söder om Göteborg. Här äter 45 barn sin frukost och till lunch är de drygt 60, plus 10 vuxna.
Nästan varje morgon får barnen nybakat bröd. Malin älskar att baka och njuter av att kunna sprida den härliga doften. Och att kunna servera bröd som verkligen mättar. – Det här brödet smakar som om mormor har bakat! Så sa ett av ”mina barn” här och det tar jag som den finaste komplimangen, säger Malin och skrattar varmt.
Ibland ska brödet räcka till lunchen också, särskilt på soppdagar. Klockan halv sju startar hon sin arbetsdag och klockan 8 serverar hon frukost. Oftast med gröt. – Barnen gillar verkligen gröt, säger Malin. Alla barn är inte vana hemkokt gröt, men efter en tid här blir alla grötfantaster. Jag varierar mannagryns- och havregrynsgröt och blandar ofta i lite vetekli. Får vi grötrester lägger jag det alltid i brödet. Det blir jättegott. Liksom kokt ris.
För att hinna servera nybakat till frukosten så kalljäser Malin bröden. Hon sätter degen och bakar ut den dagen innan och låter jäsa i kylskåp under natten. På morgonen tar hon bara fram plåtarna, låter jäsa och gräddar.

Vi tittar på när Malin gör Morots-& solrosbröd. (Klicka på texten så hittar du ett anpassat recept).

Basen idag är 1 liter mannagrynsgröt – rakt ner i hushållsmaskinen. Sedan häller hon ner 1 msk salt, 2 msk socker, 1 dl solroskärnor, 1 liter mjölk, 2 påsar torrjäst (motsvarar 100 g färsk jäst), ¾ dl rapsolja samt rågsikt och vetemjöl (börja med 7 dl ca  rågsikt + 10 dl ca vetemjöl, Hembakningsrådets anmärkning). Mjölmängden blir lite på känn – Malin jobbar med sina sinnen och ser och känner sig fram till rätt konsistens. Sen får maskinen jobba riktigt länge minst 10 – 20 minuter.

 

 

Vi hinner fika med hembakade morots-tekakor och småprata en stund innan maskinen gjort sitt. – Den här gången blev degen lite för lös, säger 

Malin. Den blir svår att rulla så jag ändrar utbakningen.

Trycker ut degen på oljade bleck/plåtar istället för att rulla frallor. Satsen räcker till två gastronormbleck som plastas och åker in i kylen till dagen därpå.

 

 

Eftersom vi är  på en förskola får inga allergener som ex sesamfrön eller nötter förekomma. Istället dekorerar Malin med lite mjöl eller doppar bröden i en blandning av mixade havregryn och vetekli.
Malin Lindqvist tycker det är härligt att baka olika bröd, att variera efter vad hon känner för och slippa tråkiga rutiner. Hon vill få barnen att äta mera grönsaker och hittar på olika sätt. Finrivna morötter är utmärkta i bröd och det äter barnen gärna. De får också vara med och bestämma över dagens sallad som då får heta ex Nils eller Sonjas sallad. Det skriver Malin ut på en liten affisch med illustrationer över grönsakerna och ställer på bordet. Det är superpopulärt och barnen är så stolta över sin sallad.
Nu närmar sig advent och jul och Malin önskar sig en bättre hushållsmaskin till köket. Sen tänker hon baka ännu mera bröd och i ännu större satser!

 

Bakkurs på Café konsthallen

Efter att ha haft förmånen att hålla en tvådagars bakkurs på trivsamma Café konsthallen i Landskrona konstaterar vi att bakglädje, det är den (enda?) riktigt sanna glädjen. Konsthallen är ett stramt sextiotals-bygge i parken nära Citadellet och vallgraven. Man ser också en skymt av havet…

 

Landskrona konsthall byggdes som en utställningshall för industridesign till stadens 550 års jubileum. Här finns  caféet som ursprungligen byggdes som en Sherrybar. Idag är caféet ett arbetsintegrerande socialt företag som verkar som en mellanarbetsplats. Det är en ekonomisk förening och drivs med stöd från bl. a Folkuniversitetet och Landskrona stad.

 

 

 

Hembakningsrådet samtalar med Inger Torebo, som är ansvarig för arbetet på cafeét.

  • Ge en kort beskrivning hur ni jobbar?

– Vi har delat in våra arbetsuppgifter i olika delar och därmed olika arbetsuppgifter.

Cafétjänst: som möter kunder, sköter försäljningen och caféet. Gör smörgåsar och fixar paj och soppa när det önskas.

Bakning: oftast på förmiddagar innan caféet öppnar. Ibland, särskilt måndagar då vi har stängt, testar vi nya recept.

Bakomtjänsten: innehåller kaffekokning, undanplockning, diskning, städ och miljöarbete.

Miljöarbetet är en viktig del i vår verksamhet. Kunskap om ekologiska och Fairtradeprodukter likaså.

I vår arbetsträning ingår alla moment men i varierande omfattning.

Vi som jobbar i caféet ska kunna alla arbetsuppgifter eftersom vi är en liten arbetsplats med väldigt skiftande mängd gäster och skiftande antal i personal. Vissa dagar har vi få besökare och så helt plötsligt, riktigt stora event. Inte helt lätt men rysligt roligt.

  • Konsthallen byggdes på -60-talet – hur använder ni det i caféet?

-Inredningen är intakt och ska så förbli. Vi stärker upp med små detaljer, t.ex. tårtunderlägg och underlägg till kopp med fat. Sen är ju kakutbudet en bra sak att jobba med, nu har vi t.ex. drömtårta, sockerkaka Elsas kaka (fylld med vaniljkräm), budapestlängd. Smörgåsar och mat gör vi med ett modernare anslag, vi är ju i en konsthall!

  • Vilka bakverk är mest poppis?

-Just nu är det Elsas kaka, drömtårta, kokostopp, limepaj. Vi skiftar efter säsong.

  • Vad innebar bakkursen hos er – fick ni några nya bakverksfavoriter?

-Den fyllde oss med glädje och nya kunskaper, gav oss inspiration och mod! Dinkelsnitt med lakrits har redan blivit populära. Rågbullar, katalaner… och ja, fulingarna! Chokladjitterbugg. 

Foto: Elina bakar chokladjitterbugg & Milanka väger upp kokosbakelser.

  

Årets Bagare 2018 – Gustav Fagerman

Att vinna tävlingen Årets Bagare och bli svensk mästare för professionella bagare, är en stor prestation. Branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer är tävlingsarrangör, i år för femte gången. Gustav Fagerman från Karlstad segrade efter den 6 timmar långa bak-kampen inför publik i Nordstan i Göteborg den 15 mars.

De fem finalisterna bakade: 20 st vanliga baguetter, 30 st kuvertbröd, tre olika sorter (från samma deg som baguetterna), 20 st croissanter, 20 st Pain au chocolat, 20 st söta bullar med frukt/bär, 20 st söta bullar med efterdekorering, 10 st matbröd valfritt, 10 st matbröd lottade ingredienser

Grattis till vinsten i Årets Bagare 2018, Gustav Fagerman! Vilken oerhörd mängd bakverk som ska produceras på sex timma och i stenhård konkurrens. Vad lockade dig att tävla i Årets Bagare?

– Har velat ställa upp länge, men har inte haft tid. Driver ju eget företag och det tar ju mycket tid. men det som lockade med att ställa upp är ju utmaningen, att utmana sig själv. Har aldrig tävlat förut men är en person som hela tiden strävar efter nåt, nåt som gör att man kommer vidare.

Vad var den största utmaningen/svårigheten?

– Tidsaspekten, att hinna på 6 timmar.

Den lottade råvarudelen för 10 matbröd – vad innebar den för dig?

– Jag hade testat många olika smaker och texturer på träning, för att vara förberedd på det mesta. Jag tycker jag fick en bra lottad korg, tog fullkornsdinkel, krossad råg och valnötter. Man var tvungen att ta minst 1 mjöl och 2 av de andra råvarorna. Det kanske var 10-12 olika råvaror.

Varför valde du att bli bagare?

– Har alltid gillat matlagning. Började baka väldigt mycket bröd hemma. Sen fick jag Jan Hedhs första bok och blev såld. Har gått i ett sen dess.

Vilken typ av bakverk tycker du mest om att baka?

– Allt från småkakor till croissanter, men framförallt återkommer jag alltid till matbröd, surdegsbröd.

Har du några goda råd att ge till oss hemmabagare för att lyckas med exempelvis bullarna?

– Framförallt använd ekologiska råvaror, man vill ju inte äta saker som först är besprutat med gift, låter ju rätt självklart i mina öron.

 Här får vi del av receptet på Toscabullar (bakas på Artisan Bread i Karlstad)

Tävlingsjuryn leddes av Johan Sörberg, bagarmästare och konditormästare, tillsammans med bland andra tre tidigare vinnare av tävlingen Årets Bagare. Juryns motivering till  vinnaren:

Tack vare en bredd av smaker, färger, former och tekniker har vi fått se spännande bakverk växa fram. I högt tempo arbetade segraren med jämnhet, precision och respekt för naturliga råvaror. Årets vinnare har flätat samman en klassisk hantverksskicklighet med hög innovation som imponerade stort på juryn.

På 2:a plats: Fredrik Eiserman, i skarp konkurrens, från Jönköping, som arbetar på Valhallabageriet i Stockholm.

På 3:e plats: Paul Florian Ficard, från Hässleholm, som arbetar på Björns konditori i Vellinge.

Till vardags driver Gustav Fagerman hantverksbageriet Artisan Bread i Karlstad, tillsammans med Mattias Dröschmeister och Anders Hedberg.

 

Några av vinnarens bakverk

Matbröd – Ett bröd bakat på grahamsmjöl och fullkornsråg, smaksatt med en lager från det lokala bryggeriet Good Guys Brew i Karlstad.Söta bullar med efterdekorering – ”Pistagesnurra”, inkavlat smör i briochedeg fylld med pistage- och kirschkräm, dekorerad med en hallonmarmeladskupol och toppad med hackad pistage.

 

 

Potatisen blir populär som mat och i bröd

Att lägga resterna av t ex middagspotatisen i brödet är både praktiskt och berikande. Riven kokt potatis har en god förmåga att hålla vätska vilket ger ett saftigt bröd. Och den milda smaken passar också bra i kakor som t ex i den klassiska kronans kaka med mald mandel, socker och ägg. Det receptet har sina rötter i 1700-talet då potatisodlingen startade i Sverige och därmed började den komma in i våra kök.

Kolla in recepten: Grova potatisbröd

Kronans kaka 

Chokladkringlor med potatis 

Olof Rudbeck, professor i Uppsala, tog in potatis i den botaniska trädgården i Uppsala i mitten av 1600-talet. Han anses som den förste att odla potatis i Sverige. Trädgården kallas idag för Linnéträdgården.

Jonas Alströmer började odla potatis på 1720-talet på sin gård Nolhaga, Alingsås. Han kallade potatis för nolor eller jordpäron.

Grevinnan Eva Ekeblad  (född de la Gardie), upptäckte att potatis var bra för att bränna brännvin vilket betydde att man kunde spara på spannmål och istället baka bröd på den. Hennes upptäckt ansågs så viktig att hon valdes in i  Kungliga Vetenskaps-akademien 1748, som första kvinna. Odlingen av potatis ökade, alkoholproblemen ökade också samtidigt som man insåg att man också kunde äta potatisen.

Carl von Linné, professor i botanik mm kom tidigt i kontakt med potatisen. På sin resa i Dalarna 1733 märkte han hur potatis kunde lindra svält. I de områden där man åt potatis svalt man inte i  motsats till där man livnärde sig på barkbröd.

Läs mera på Potatisakademien.se  

 

 

Napoleon och bakelsen

Denna superpopulära bakelse gjorde entré i mitten av 1800-talet. Den 17 november är det lämpligt att frossa i detta bakverk.

Carl-Bertil Widell, konditor och sockerbagare i Malmö (gick bort 2016) hävdade att bakelsen ” känns som ett smycke i munnen” och är ”som julafton för magen”.

I Historiebok för kakälskare, skriven av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros, beskrivs bakelsens troliga ursprung. Dels kan den från början ha varit en tårta tillägnad en lydkung över Korsika. Men eftersom fransmän kopplade samman Korsika med kejsaren Napoleon så fick tårtan och sedan bakelsen namnet Napoleon. En annan tanke är att bakelsen med sin ljusa glasyr syftar på Napoleon I-s vita väst. Eller så är ursprunget snarare en tårta från Napoli (Neapel). Under 1800-talet la man mera vaniljkräm och sylt mellan bottnarna än vispgrädde, som ju var svårt att förvara. Men i vilket fall som helst, skriver Harrison – ”bör de dock alltid ätas nygjorda, eftersom smördegsbottnarna blir sega om de får stå för länge”.

Här finns receptet Napoleonbakelse.