Historien om några kända bakverk

Oscar II tårta:
I boken ”Tårtor, bakelser desserter” av Lundgren/Schnitzer kan man läsa: ”Kung Oscar II:s namn är förknippat med flera maträtter. Främst kanske ”Filé Oscar” som anrättades till kungens ära vid utställningen 1897. Oscar II:s tårta komponerades kanske till någon av de många kungliga invigningsbanketter som var utmärkande för den oskarianska tiden”.

Toscakaka:
Enligt ”Vår Bakbok”, Kfs provkök- Tosca är namnet på en opera av Puccini som hade premiär vid sekelskiftet. Operan har troligen gett namnet åt den Toscakaka/Toscatårta som finns i svenska kokböcker från 1930-talet. Den rådande avskalade funkisstilen satte sin prägel också på bakverken. Att koka en smet av mandel, smör och grädde har orientaliskt ursprung. I mitten av 1800-talet förekom mandelsmeten även i Schweiz. Cirka 50 år senare introducerades den i vårt land, även om det dröjde innan tårtan fick sitt nuvarande namn.

Radiokaka:
Kärt barn har många namn. Denna kaka kallas även Ischokladkaka, Kexkaka, lördagskaka och Källarkaka- för att nämna några namn, enligt ”Sju sorters kakor” ICAförlaget. I ”Nostalgiboken” av Triberg/Kallhed har Lena född 1943 skrivit följande” Till Hylands Karusellen på lördagarna gjorde mamma radiokaka. När den stått framme i rummet en stund blev den alltid kladdig och svåräten. Radiokakans ränder såg ut som framsidan av en transistorradio. Mariekex, choklad och kokosfett är kanske inte den nyttigaste kombinationen man kan tänka sig, men gott är det! Nu brukar jag göra den till jul istället för ischoklad.”

Kronans kaka:
”Vår Bakbok” – I nödtider blandade man ofta potatis i bröd och kakor. Potatisstärkelsen ersatte en del av mjölet och gjorde bakverket saftigt. Från början av 1800-talet finns många tyska recept där potatis ingår. De nådde vårt land i slutet av århundradet. Kronans kaka publicerades första gången 1903, i första upplagan av Hemmets kokbok. Kallas också Drottningtårta.

Vaniljhjärtan:
I ”Vår Bakbok” kan man läsa följande Vaniljhjärtan eller Norska linser är två olika former av samma kaka. I Norge är de runda som linser och kallas bara linser. I Sverige bakas de numera oftast i hjärtformar men även veckade bakelseformar går bra att använda. I Prinsessornas kokbok från 1913 är receptet på Norska linser märkt av en stjärna, vilket betyder att de var särskilt omtyckta. Kakan är lite blek och oansenlig, men innanför det spröda vitpudrade degskalet döljs en len och god vaniljkräm.

Mazarin:
Är en bakelse av 1600- och 1700-talstyp, dvs. gjord som en liten pastej med mördegsskal och fylld med en mandelsmakande massa och övertäckt med glasyr. Sambandet med en italiensk-franske statsmannen med samma namn är oklart men hävdas av många – skriver Jan-Öjvind Swahn i ”Mathistorisk uppslagsbok”.