Marsipanros

Visst är det fint att dekorera tårtan med en marsipanros och det är enkelt att göra den själv.
Följ bilderna när Marie Skogström med hjälp av händerna och en sked, formar en fin ros.
Foto: Bo-Ingvar Jönsson

1.2.prinsess,prinsessmedbärmarsipanros 014prinsess,prinsessmedbärmarsipanros 015prinsess,prinsessmedbärmarsipanros 017prinsess,prinsessmedbärmarsipanros 018

Semla, finfina

Semlor – en för alla

Underbara, härliga semmeltid, nu är den här. 2016 infaller Fettisdagen den 9 februari och efter det kan vi äta semlor i lugn och ro ända fram till påsk. Hembakningsrådet ger några tips för dig som vill göra en fyllning utan mandel eller baka utan gluten. Och avslutar med några superläckra semmelrecept med extra-allt samt en historia-lektion i fettisdagsbullkunskap.


Semlor
– utan mandel

Vad kan man ersätta mandelmassan i fyllningen med?

Hembakningsrådet har experimenterat, rört och blandat i köket och har fyra goda förslag: en med mannagryn, en med kokt potatis, en med rostade solroskärnor och en med smörstekta havregryn.

Med mannagryn och florsocker

Mannagryn – kan det verkligen funka?  Ja visst, det här är nästan lite magi – både smak och konsistens påminner faktiskt om mandelmassa!

250 g (ca 3 ½ dl) mannagryn

250 g (drygt 4 dl) florsocker

ca ¾ dl smör-& rapsolja

ca ½ dl mjölk

Gör så här:

  1. Blanda allt utom mjölken i matberedarens/mixerns skål.
  2. Mixa och häll i mjölken under tiden.
  3. Arbeta tills massan är slät och smidig.
  4. Blanda ner lite smulat inkråm från bullarna.

 

Med kokt potatis och florsocker (liten sats)

Att ersätta mandeln med potatis var vanligt förr i tiden då det var ont om mandel men gott om potatis.

50 g (1 liten) kokt, kall potatis

175 g (ca 3 dl) florsocker

1 tsk vaniljsocker

Gör så här:

  1. Pressa potatisen och blanda den med en del av florsockret.
  2. Tillsätt mera florsocker efter hand och arbeta tills det blir en smidig och fast massa.
  3. Smaksätt med vaniljsocker.
  4. Blanda ner smulat inkråm från bullarna.

 

Med rostade solroskärnor (räcker till ca 10 stora semlor)

150 g rostade solroskärnor

3 msk strösocker

¾ dl mjölk ca

Gör så här:

  1. Mal de rostade solroskärnorna på mandelkvarn.
  2. Blanda alla ingredienser i en kastrull och värm ca 1 minut. Låt svalna.
  3. Blanda ner smulat inkråm från bullarna.

 

Med havregryn och rörsocker

Den här läckra fyllningen innehåller smörstekta havregryn och rörsocker.
2 dl havregryn
2 msk smör-& rapsolja
2 – 2 1/2 msk rörsocker
1/2 dl mjölk

Gör så här:
1. Fräs havregrynen gyllenbruna i smör- och rapsolja, tillsätt socker och rör om.
2. Låt blandningen svalna lite och rör ner lite mjölk så att det blir krämigt.

 

Semlor – utan gluten

Vi har passat på att på nytt provbaka receptet på gluten- och laktosfria semlor som finns i vårt receptarkiv. Receptet är ursprungligen Svenska Celiakiungdomsförbundets. Här ingår laktosfria alternativ för smör och mjölk, men det går förstås lika bra med vanligt smör och mjölk. Bullarna blir riktigt saftiga och goda precis nybakade och jättefina som semlor med fyllning och grädde. Resterande bullar åker snabbt in i frysen.

Här är receptet till Semlor, gluten- och laktosfria

4282_ad_0072låg

 

Semlor – i största allmänhet

För dig som söker ett vanligare recept på riktigt supergoda och saftiga semlor har vi många härliga alternativ. Sök under receptrubriken Högtid- Fettisdag.

Det här exempelvis Semlor, finfina med, om du vill, rivet apelsinskal i fyllningen.

(Bild högst upp på sidan)

Eller de här Lyxiga saffran- och apelsinsemlor

Saffrans-& apelsinsemlor

Eller Semlor med rostade hasselnötter i degen

Semlor med rostade hassselnötter

Semlans många namn och historik – hetvägg, semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle

I Mathistorisk uppslagsbok 1999, skriver professor Jan-Öjvind Swahn om SEMLOR och HETVÄGG:

Det äldsta (tidigast noterat 1689) namnet är hetvägg, som kommer från tyska heisse Wecken dvs. varma kilar eller bullar. De bakades av vetebröd och räknades därför som delikatesser, som vanligt folk hade råd att äta bara i festliga sammanhang, som vid fastlagen. Att de kallades ”varma” berodde på att de åts med varm mjölk eller efter kokning i mjölk mm. Semla är det i Stockholm med omgivningar gängse namnet, liksom hetvägg inlånat från plattyskan, där det betyder ”bröd av finsiktat vetemjöl” i sin tur ett lån från latinets ”similia” det finaste vetemjölet. Fastlagsbulle säger man i södra Sverige, där man brukar äta dem på fastlagsmåndagen (bullamåndag), fettisdagsbulle i resten av landet, där de hörde hemma på fettisdagen – oavsett namnet var de förr i huvudsak en njutning för stadsbor och främst för borgerligheten. I Stockholm kunde de inköpas färdigbakade i bagerierna redan för 200 år sedan, men länge gjordes de i hemmen.

Från 1800-talets mitt förenklade man genom att ersätta bullens inkråm med mandelmassa. Vispgrädden är det senaste inslaget i den moderna fastlagsbullen och det görs gällande att det var en bagare i Visby som i glädje över vispgräddens återkomst efter första världskriget skapade den kalorikryllande bakelsetypen. I och med att den blivit allenarådande försvann i de flesta hem vanan att äta bullen i varm mjölk – den går inte bra ihop med vispgrädde. Nu är bullen närmast att beakta som en säsongvis uppträdande bakelse för kaffepauser och lunchraster. En gång bidrog den till svensk konungs plötsliga frånfälle. Det var Adolf Fredrik, Gustav III:s pappa, vars sista måltid bestod av ”hetvägg, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar och champagnevin” enligt greve J.G. Oxenstiernas dagbok. Kort efter denna märkliga meny dog kungen av matslag (12 februari 1771).

Söta tips

Kanderade blommor är läckert att dekorera tårtor och desserter med.

Gör så här: 
Plocka torra, fina blommor t ex syrén, viol eller rosor. Doppa eller pensla blombladen med äggvita. Doppa dem därefter i finkornigt strösocker.

Glasyr:
För att få glasyren på kakor att fästa bra och inte rinna bort skall man först dofta florsocker över kakan innan man brer över glasyren.

Surdegstips

Mata en surdeg – surdeg i bakmaskin – vetesurdegsstart

Recept på rågsurdeg finns bland våra recept – sök på surdeg.

En surdegsstart klarar sig i kylskåp i en vecka. Sedan är den hungrig och vill ha mat. Blanda ner ca ½ dl vatten och 2 msk mjöl, rör om ordentligt och på med locket igen. Om ytan är täckt av vätska – rör ner den först och mata sedan surdegen. Konsistensen ska bli ungefär lika tjock som tidigare.

Om surdegen blivit väldigt sur/syrlig kan det vara idé att hälla bort en del av den först innan man matar den igen. Det är näst intill omöjligt att ta död på en surdeg däremot behöver den väckas upp från sin slumrande tillvaro. Det gör man genom att ge den lite mera vatten och mjöl samt värme. Då börjar mjölksyrabakterierna jobba igen och surdegen får en rundare smak.

Surdeg i bakmaskin
Om du har en bakmaskin är den perfekt även för surdegsbakning. Välj ett program med långa jästider.

Surdeg på råg eller vete
Till en rågsurdeg behövs rågmjöl, ljummet vatten, en varm plats och tid. Jag har provat göra vetesurdeg på samma sätt men tycker den lyckas lättare när man tillsätter något mera som hjälper jäsningen på traven. Rårivet äpple, honung eller mosade vindruvor ger jäsprocessen en skjuts. Då blir surdegen läckert bubblig och luktar milt syrligt. Det går också bra att blanda ner en matsked rågsurdeg i vetesurdegen.

Verkar det krångligt? Då kan du helt enkelt baka vetesurdegsbröd på rågsurdeg.
Följande startrecept på vetesurdeg fungerar fint – jag har lånat det från den pedagogiska boken Bakverksta`n, utgiven av Eldrimner och skriven av bagare Manfred Enoksson Saltå Bageri i Järna.

Surdegsstart på vete
Dag 1:
100 g vetemjöl
100 g grahamsmjöl
100 g mosade vindruvor
2 dl ljummet vatten
1 tsk honung

Blanda allt väl till en trögflytande smet. Låt stå övertäckt i ca 30° i 2-4 dagar. Smaken ska vara syrlig, smaka friskt och blandningen ska bubbla. Skaka blandningen 2 ggr/dag.

Dag 3-4:
150 g vetemjöl
150 g grahamsmjöl
2 dl ljummet vatten

Blanda ner i den första blandningen. Låt stå i 30° i ett dygn. Skaka blandningen 2 ggr/dag.

Dag 4-5:
Surdegen är klar. Smaken och lukten ska vara god och blandningen ska bubbla. Skaka blandningen två ggr om dagen. Surdegskulturen ska vara trögflytande.

Förvara surdegskulturen i kylen och mata den med 1/2 dl vatten + 2 msk mjöl minst en gång i veckan.

Mått och vikt

Hur mycket väger i dl socker eller 1 dl vetemjöl? Hur många teskedar går det på 1 matsked? Några mått är bra att hålla i minnet men det mesta kan man läsa sig till på förpackningen. På mjölpåsar och sockerpaket står det hur mycket 1 dl väger.

Strösocker, rörsocker, Muscovadoråsocker och brun farin strö (hårt paket)
1 dl = 90 g ca
1 msk = 15 g ca
1 tsk = 5 g ca

Farinsocker (i det mjuka paketet)
1 dl = 75 g ca
1 msk = 13 g ca
1 tsk = 4 g ca

Florsocker och vaniljsocker
1 dl = 60 g ca
1 msk = 10 g ca
1 tsk = 3 g ca

Sirap
1 dl = 140 g ca
1 msk = 20 g ca
1 tsk = 7 g ca

Mjöl
Vetemjöl
1 dl = 60 g ca
1 msk = 9 g ca

Grahamsmjöl
1 dl = 55 g ca

Durumvetemjöl
1 dl = 65 g ca

Dinkelmjöl, siktat eller fullkorn
1 dl = 55 g ca
1 msk = 8 g ca

Rågsikt (siktat vete + råg)
1 dl = 55 g ca

Rågmjöl, grovt eller fint
1 dl = 55 g ca
1 msk = 6 g ca

Rågkross
1 dl = 70 g ca

Havrekli
1 dl = 45 g ca
1 msk = 7 g ca

Här är några allmänna riktmärken
1 krm = 1 g
1 tsk = 5 g
1 msk = 15 g
1 dl = 100 g
1 dl = ca 7 msk
1 kaffekopp = 1 1/2 dl

Några riktigt gamla måttenheter för vikt som kuriosa
1 uns = 27-28 g ca (jämför engelska ounce)
1 skålpund = 425 g

Rymdmått, vått:
1 kanna = 2 stop = 2.6 liter
1 stop = 1/2 kanna = 1.3 liter
1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfru = 32 cl ca
1 jungfru = 1/4 kvarter = 1/16 stop = 1/32 kanna = 8 cl ca

Det här kan man läsa på Vasamuseets hemsida:
1 tum = ung 25 millimeter
1 fot = ung 30 centimeter
1 aln = ung 60 centimeter
1 famn = ung 90 centimeter

Felsökningsschema för jäsdegar

Vad kan det bero på om:

…brödet smular?
– det innehåller för mycket grovt mjöl
– det innehåller för lite fett
– degen har jäst för mycket

…brödet blir tungt
– degen är för dåligt blandad
– degen har jäst för mycket
– degen har varit för varm
– degen har arbetats för lite på bakbordet

…brödet får degrand
– ugnsvärmen har varit för låg
– brödet är inte färdiggräddat
– brödet skars upp innan det svalnat

…brödet jäser på bredden
– jäsplatsen har varit för varm
– degen har arbetats för lite
– degen innehåller för lite mjöl

… brödet spricker
– det har jäst upp för lite före gräddningen
– degen är dåligt blandad
– degen innehåller för mycket mjöl
– ugnsvärmen har varit för hög

Bra att veta

  • Förvara bröd och kakor av olika sort var för sig.
  • Bröd och kakor skall svalna innan de förpackas.
  • Förvara bröd och kakor i rumstemperatur, + 20°, eller djupfrys i rena plastpåsar.
  • När man tinar bröd och kakor: Småkakor och bröd som skall ha hård, spröd skorpa tinas utan förpackning. Andra sorters bröd och kakor kan tinas i förpackningen i rumstemperatur.
  • Tining av stora matbröd kan ta 5-8 timmar medan rulltårtor, vetebullar och småkakor tinar på ca en halv timme.
  • Man kan tina bröd i mikrovågsugn. Svep då in brödet i hushållspapper och tina på låg eller medeleffekt

Tips!

Färsk jäst skall lösas i degvätska eller smulas bland övriga ingredienser. Rör aldrig ut jäst med socker! Socker och salt sätter fart på jästsvamparna, som kan förlora den kraft de behöver för degjäsningen.

Matfett bör ligga framme i rumstemperatur ca en halv timme före användning. Då har det fått full arom, är lätt att breda på degen och kan även klickas ner vid degberedning.

Att baka med mjölrester

Låt oss börja med en liten gnutta mjölinformation:

Vetemjölet har bästa bakförmågan och vill du ha höga porösa bröd skall 50% vara vetemjöl.

Vetemjöl Special är ett extra proteinrikt mjöl som endast används till matbröd och som ger höga luftiga bröd samt passar utmärkt att blanda med allehanda fröer, kross och gryn.

Rågmjöl, grovmalt eller fint, har rik smak och arom och ger ett mörkare bröd. Rågmjöl, liksom grahamsmjöl, skållar man för att få saftigare och mera hållbart bröd. Skållning är precis som det låter. Man häller helt enkelt kokande vatten på mjölet. Men, det kräver planering, för skållningen skall stå tills den svalnar, helst till nästa dag, för att ge det godaste brödet.

Grahamsmjöl är ett fullkornsmjöl malt av hela vetekorn.

Kornmjöl använder man till både hårda och mjuka tunnbröd, eftersom det saknar förmåga att bilda gluten och ger platta bröd.

Härutöver finns olika mjölblandningar som t ex Rågsikt, som är 40% siktat rågmjöl och 60% siktat vetemjöl samt olika Lantbröds- och Matbrödsmjölblandningar.

Baka småkakor

Småkakor kan vara många sorters kakor men vanligast är nog ändå mördegskakan. Som t ex Uppåkrakakor, Syltkakor, Brysselkex, Finska pinnar, Bondkakor mm. En småkaka är oftast både godast och vackrast om den görs liten och nätt.

Förr (innan vedspisen med sin lilla ugn blev vanlig) kokades kakor i fett, som klenäter och munkar. Eller så gräddade man gorån i fint utsirade järn över öppen eld. Kringlor och pepparkakor tillhör de bakverk som tidigast dyker upp i gamla kokböcker. Kakbak är kemi – var noggrann och följ receptet.

Ta fram alla ingredienser innan baket – bättre att i tid upptäcka om något ev saknas.

Det bästa är egentligen att väga allt.

Tillsätt inte riktigt allt mjöl på en gång. Spara lite till utbakningen.

Att grädda en provkaka innan allt mjöl tillsätts är ofta en bra idé.

Mät upp mjölet luftigt i ett mått. Om mjölet packas i ett mått blir det lätt för mycket. För mycket mjöl ger hårda kakor. För lite mjöl ger kakor som flyter ut.

Skall smöret vara rumsvarmt kan man skiva det tunt – då blir det snabbare mjukt. Eller köra det kort tid på mycket låg effekt i mikron.

Ägg varierar mycket i storlek. Recept brukar utgå från normalstora ägg som väger 53-63 g. Är äggen större kanske det behövs lite mera mjöl.

I småkakor använder man olika sorters jäsmedel för olika resultat:
Bakpulver – passar i både mjuka och hårda kakor.
Bikarbonat – ger brun färg. (I mjuka kakor bör bikarbonat användas ihop med en syrlig ingrediens, som t ex gräddfilen i en mjuk pepparkaka.) Kan bytas ut mot dubbelt så mycket bakpulver.
Hjorthornssalt – används i drömmar som skall bli riktigt spröda. Kan bytas ut mot dubbelt så mycket bakpulver.

1 tsk bikarbonat = 2 tsk bakpulver
1 tsk hjorthornssalt = 2 tsk bakpulver

Låt en mördeg vila i kyl ett par timmar så går den lättare att baka ut. En kakdeg kan förvaras ogräddad i kylen i 1-2 veckor, eller i frysen 2-3 månader. Praktiskt att ha en deg till bondkakor eller skurna pepparkakor (degen rullas till en rulle och sveps in i aluminiumfolie) i kyl eller frys.

Tänk på att ugnar är olika och att gräddningstider kan variera. Låt nygräddade kakor svalna på galler. Låt dem bli kalla innan de förpackas i burkar.

Baka med sirap

Vilken sorts sirap passar till vad? Läs denna guide för bra sirapstips!

Välja vete med starkt gluten

1_Manitoba_Cream_2kg_high-450Välja vete med starkt gluten

Ett besök framför mjölhyllan i en välsorterad butik kan lätt ge förvirring. Så många sorter det finns! Inte minst av vetemjöl. Kärnvete, special vete, fullkornsvete, närodlat, lokalmalet, ekologiskt. Röd påse, blå påse, liten påse, brun påse. Vad ska jag välja? Vetemjölet, det vanliga kärnvetet, är ett säkert kort – blir aldrig fel och passar till nästan allt. Men hur är det med det glutenstarka? Visst blir man som hembagare lockad av argumenten att kunna baka som den professionelle bagaren!

Till Hembakningsrådet kommer frågor om varför, när och hur man använder det glutenstarka vetemjölet. Så vi har testat och bakat och smakat och mätt. Köksmaskinerna har gått varma. Vi ville veta poängen med glutenstarkt mjöl, t ex det omskrivna Manitoba Cream. Blir brödet luftigare och porösare och hur får man ut det bästa ur mjölet?

Vi har främst jämfört vanligt vetemjöl med Manitoba Cream, från Finax men även med två andra glutenstarka, Vetemjöl Special från Kungsörnen och från Garant.

Vad kom vi fram till?

Det är kul att baka med ett glutenstarkt mjöl – det är lätt att lyckas. Vi har bakat en mängd olika bröd och allt har blivit lyckat. Surdegslimpor, baguetter, frallor, rågbullar, valnötsbröd, briocher, kalljäst och varmjäst – allt har jäst upp fint, blivit högt och poröst och fått vacker färg i ugnen.

Samtliga glutenstarka mjölsorter har gett fina, höga och porösa bröd. Ibland har det ena gett något högre bullar och ibland det andra.– det är svårt att med säkerhet säga om något är bättre än det andra. Det är helt enkelt svårt att göra flera exakt likadana bakförsök i ett vanligt kök för bakkemin är ibland nästan outgrundlig. Samma recept, samma bagerska, samma kök, samma hushållsmaskin och samma mjöl – kan ändå bli olika!

Däremot såg vi skillnader mellan det glutenstarka och det vanliga vetemjölet. Inga stora dramatiska men tillräckligt tydliga skillnader till det glutenstarkas fördel. Samtidigt förtjänar det att påpekas att med rejäl bearbetning (om än inte så lång som med det starka mjölet) får man fina resultat även med vanligt kärnvetemjöl

Summa summarum: Ett glutenstarkt mjöl är mycket tåligt och passar därför särskilt bra för kalljäsning och för att frysa in ojästa degämnen. Det är också perfekt för bröd som ska innehålla frön, kli och grovt mjöl, som annars kan bli tungt och kompakt. Det passar också fint till läckra briocher, där degen ska knådas riktigt elastisk innan allt smör arbetas in.

Goda råd

För att få ut maximalt av mjölet måste degen knådas länge – riktigt länge. Det handlar om minst 50 % längre än vanligt. Det kan bli 20 minuter, minst och kanske ännu längre. Eftersom proteinet i det glutenstarka mjölet binder mera vätska kan man göra degen” vek”, dvs öka vattenmängden (knappt ½ dl) eller minska mjölmängden något. Den långa knådningen innebär att det som från början ser ut som en alldeles för lös och kladdig deg efter 15-20 minuters knådning börjar släppa bunkens kanter, gå ihop och forma sig till en rund boll.

Men knådningen ska gå långsamt och först efter en lång stund ökar man hastigheten.

Manitoba – med inspiration från Kanada

Vi har pratat med Lennart Persson, bagare på Finax om Manitoba Cream. Han påpekar det viktiga med att bearbeta degen tillräckligt mycket – om man bearbetar för lite kan man få motsatt effekt. Då kan degen ”knyta” sig och brödet blir torrt istället. Manitoba passar alltså inte för t ex småkakor.

Manitoba Cream består av starkt höstvete, det bästa vårvetet samt vetegluten. Allt odlas i Sydsverige och mals på kvarnen i Helsingborg.

Mjölet har både högre proteinhalt och högre proteinkvalitet än vanligt kärnvetemjöl. Därför binder det mera vätska vilket i sin tur betyder att brödet får högre volym.

Namnet har mjölet fått från den Kanadensiska provinsen Manitoba, som tillhör prärieområdet och huvudstaden är Winnipeg.

Lennart Perssons goda råd:

  • Minska mjölmängden i förhållande till vätskan.
  • Mjölet har hög degtolerans – dvs den kan köras längre och jäsa längre.
  • Dvs knåda degen riktigt länge, dubbelt så länge som vanligt.
  • För lite knådning kan ge motsatt effekt, dvs degen kan ”knyta” sig.
  • Mjölet är tåligt och passar därför bra till kalljäsning och infrysning
  • Tack vare mycket vårvete blir brödinkråmet sammetslent.

frallor_n baguetter_n

Hembakningsrådets bakresultat

När vi bakade kross- & klibullarna ovan, med dels vanligt vete och dels Manitoba fick vi ganska tydliga skillnader. Med det starka Manitobamjölet jäser bullarna upp bättre och blir högre. Inkråmet blir jämnt och fint och dessutom gräddas de flera minuter snabbare och får bättre färg. Skillnaderna i höjd är ca 10%.

Så här förklarar Lennart Persson, Finax: Eftersom bullarna jäser upp mer får du också in mer luft i bullen. Ju mer luft i bullen desto mer lättbakat. Att det är mer luft i bullen påverkar färgen och amylasen också eftersom det bryter ner kolhydraterna snabbare.

Smaknycklar

DANS_smaknycklar_Muscovado_nSmaknycklar och sockerguide.
Lägg lite farinsocker på tungan, smaka på det ordentligt och du upptäcker en hel mängd smaker. Visst känner du kryddor, lite salt och kanske lakrits..? Ett socker smakar inte alls bara sött utan en blandning av smaker – ofta en hel smakpalett. Speciellt tydligt är detta för brunt socker. Nu har Dansukker, med hjälp av en professionell smakpanel, arbetat fram en guide som visar de bruna sockrens smak, karaktär och intensitet. Lite som Systembolagets smakklockor för vin och öl.

Nya symboler förklarar intensitet och karaktär
Under nästa år kommer de nya symbolerna finnas på hyllan i butik, i foldrar och på hemsidan www.dansukker.se. Detta gäller för de bruna sockersorterna som har mer smak och karaktär. Rörsocker, ljust och mörkt muscovadoråsocker, farinsocker och de flesta sirapssorter. Men tyvärr inte på förpackningarna – det finns helt enkelt inte plats där. Smaknycklarna kan bli ett bra hjälpmedel för att hitta rätt smakkombinationer och för att våga mera.

Fruktig, karamell eller lakrits
Jag deltog i en provsmakning av sex sorters socker. Ingemar Gröön, produktutvecklingsansvarig på Nordic Sugar/Dansukker ledde och förklarade. Vi lärde oss att fyra av våra sinnen är särskilt viktiga när vi bedömer socker. Synen, känseln, doften och smaken. För t ex det gyllene och milda Rörsocker strö – hittade vi smaker som karamell, fruktig, lakrits och aromatisk. Sockerkristallerna är stora och de ger ett långt smaksvar. Sockret passar fint med frukt och bär och är läckert som dekoration på bullar och kakor.

Den ljusa ekologiska sirapen (som görs av ekologiskt rörsocker) är mer intensiv och ger ett direkt smaksvar. Den har en rund smak som går mot härlig smörkola och karamell. Den här sirapen är god som den är samtidigt som den passar till det mesta i bak- eller godisväg.

Det ljusa muscovadoråsockret – har en smak som är fyllig karamell, lakrits och smörkola. Det har en djup lång smak. Gott i småkakor, mjuka kakor och efterrätter.

Farinsocker smakar först lite salt och sedan mera lakrits, rökigt och mörk karamell. Det är kryddigt med relativt stora kristaller. Farinsocker är gjort på vitt betsocker som blandats med 10 % rörsockermelass. Ordet farin kommer från det latinska ordet för mjöl. Passar speciellt bra ihop med våra älskade julkryddor kanel, kardemumma, nejlikor, kryddpeppar mm.

Mörkt muscovadoråsocker, smakar lakrits och karamell. Smaken är fyllig och lite salt och kristallerna är mindre. Doften liknar farinsocker. Den smakrika muscovadon lyfter choklad till högre höjder.

Vi fick också provsmaka några härliga petit fours, små utsmyckade minibakverk, bakade med olika sockersorter. Lina Olsén hade skapat och bakat. Lina är en ung skånsk konditor som driver två bagerier och som också älskar att tävla. Hon har bl a varit finalist i Årets Konditor, två gånger.

Det här är Linas recept på läckra Kaneltarteletter. Köp hem ekologiska varor, plocka fram vågen och skrid till verket.

petitsfoursKaneltartelett
Ca 40-50 st små

3 dl vetemjöl
1/3 dl ljust muscovadoråsocker
170 g smör
2 äggulor
2 ½ tsk kanel
2 krm salt
50 g mandelmassa

Kolasås:
½ dl grädde
4 msk strösocker
2 tsk vaniljsocker
35 g smör

Karamelliserad nyponkräm:
2 dl strösocker
3 msk glykossirap
½ dl vatten
2 dl kokande vatten
1 ¼ dl nyponsoppapulver
½ dl crème fraiche
½ dl mascarpone
1 dl grädde

Garnering:
Torkade nypon
Citronmeliss

Gör så här:
Tartelett: Blanda allt till en smidig deg, plasta och låt vila i kyl ca en timme.
Sätt ugnen på 200°. Ta fram degen och kavla ut den ganska tunt. Fodra små tartelettformar med den. Grädda mitt i ugnen ca 10-12 minuter.
Kolasås: Värm grädden i mikron.
Värm sockret i en kastrull tills det blivit gyllenbrunt.
Tillsätt grädden försiktigt under omrörning.
Blanda till sist ner vaniljsocker och smör.
Nyponkräm: Blanda socker, glykossirap och vatten i en kastrull. Koka tills den blir gyllenbrun. Häll ut på ett bakplåtspapper (eller silikonmatta) och låt svalna.
Kör sedan karamellen i en matberedare tills det blivit pulver.
Blanda vatten och nyponpulver till soppa och låt svalna.
Vänd ner crème fraiche, mascarpone, vispad grädde och sist karamellpulvret.
Montering och garnering: Spritsa kolasås i botten av tarteletterna. Spara lite till toppen.
Spritsa i nyponkrämen.
Dekorera med lite spritsad kolasås, torkade nypon och citronmeliss.