Kanelbullens dag – historik & baktips

Kanelbullens dag 4 oktober

Att vi firar Kanelbullens dag den 4 oktober är en ganska ny vana som snabbt blivit en älskad tradition. Dagen instiftades 1999 för att fira Hembakningsrådets fyrtioårsdag och syftet var att skapa en årlig tradition. Redan efter några år, när dagen firades av skolor, på företag, i butiker, skrevs den in i Almanacksförlagets almanackor. Hösten är den tid på året när vi bakar mycket och att det blev just kanelbullen som blev symbolen för hembakning … ja det berodde helt enkelt på att de allra flesta svarade kanelbulle när de fick frågan om vilket bakverk de förknippar med hembakning. Den står för mer än bara en god bulle, omtänksamhet och omsorg.. Och ett hem som doftar nybakade kanelbullar… finns det något mera inbjudande?

Bra bullrecept

Följ receptet på Fina kanelbullar till punkt och pricka, så lovar vi fantastiskt saftiga och goda kanelbullar. Momentet med att använda rumsvarmt smör som klickas ner i degen, är speciellt viktigt att följa. Det ger en smidig, kladdfri deg som binder mycket luft och det ger saftiga bullar med god hållbarhet. Fina kanelbullar

Hembakningsrådet har arbetat fram några glutenfria bullrecept med nya glutenfria mjölmixer med ren havre. Här är recept på härligt saftiga kanelbullar, glutenfria.

De här bullarna blir extra saftiga, eftersom man fyller dem med äppelskivor, Kanelknyten med äpple, glutenfria

Receptet på Kanelbullar med äppelsmak, kan göras laktosfria – de bakas med äppeljuice istället för mjölk.

Kanelbullens ursprung – hur lång är dess stolta historia

-Kanelbullens historia är ganska outforskad, förklarar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Den verkar vara en typisk bageriprodukt som uppstår på 1920-talet. 1952 fanns bullar till salu i Alingsås för ca 10 öre styck så att skolpojkarna kunde köpa dem på sin frukostrast. Nu börjar man också baka bullarna i hemmen. Med bättre ekonomi hade man råd att köpa de då ganska dyra ingredienserna. 1951 finns recept på både kanellängder och bullar i Vår Kokbok. En kvinna berättar att hon som nygift 1952 bakade kanelbullar, något som inte förekommit i hennes uppväxthem. Innan dess bakade man alltså endast vetelängder eller kransar i hemmen.

Varför kanel

Kanel är en av världens äldsta kryddor. Till Sverige kom kanel under renässansen, först till kungahus och överklass. Vår 1500-tals kung Gustav Vasa älskade sötsaker, kanske för att maten smakade rökt och salt och för att man drack mycket öl. Vid kungens tredje bröllop 1552 hölls en riktig brakfest i Vadstena och till det lär det ha importerats mängder av kanel, koriander, anis och socker. De dyrbara kryddorna gav nya härliga smaksensationer men visade också på förmögenhet och välstånd.

I tidningen Bröd (Sveriges Bagare & Konditorer) kan man läsa: ”ordet kanel kommer från latinets ord för litet rör. Bröd formades symboliskt för religiösa och andra festsammanhang. Snäckan är en gammal brödform. Vår kanelbulle är egentligen en kanelsnäcka, som efter 1:a eller 2:a världskriget (1920–40-talet) utvecklades som en variant på vetebrödet. Vetedegen kavlades ut och beströks med kanel och socker, rullades ihop, fick jäsa och bakades i ugnen. Kanelsnäckan slog snabbt igenom och är idag det populäraste svenska bakverket.”

Tävla i bulldesign

Varje år ordnar Hembakningsrådet en tävling i kanelbulledesign. Tävla genom att skicka in en bild på en nydesignad kanelbulle. Maila till info@hembakningsradet.se senast 27 september. Vinnarna presenteras på Röhsska museet i Göteborg den 4 oktober, Kanelbullens dag. Läs mera på www.hembakningsradet.se och www.kanelbullensdag.se.

Titta in bland tidigare designbidrag på www.kanelbullensdag.se.

Print Friendly, PDF & Email
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 5 =