Semla, fastlagsbulle, hetvägg – allt du behöver veta

Semla, fastlagsbulle, hetvägg – alltid en vetebulle men modet styr bullens fyllning. Hur ska semlan se ut och när får man börja njuta av den gräddfyllda bullen?

Klicka dig in bland våra RECEPT. Under rubriken Högtid – fettisdag, hittar du recepten. Även tips på mandelfria fyllningar. Här finns härliga: Karlsbadersemlor, Semlor finfina, Durumsemlor, Minisemlor mfl.

Här följer ett inlägg i semle- och fastlagsbulledebatten från matkulturarbetaren Gunvor Fröberg, Alingsås. Hon säger så här: – ”Nej och åter nej! Fastlagsbullen är inte en bakelse och vill absolut inte vara i sällskap med vaniljkräm, pärlsocker, vaniljkesella eller chokladsmak. ”

Och så här fortsätter Gunvor Fröberg sin förklaring:

Den trivs bäst med kardemumma i bulldegen, fin mandelmassa, vispad grädde, varm mjölk och eventuellt med en doft av kanel över. Svenska akademins ordbok (SAOB) skriver nämligen så här:

Fastlags-bulle

Vetebulle (i allm. med fyllning av mandelmassa) som brukar ätas (med varm mjölk) på fettis­dagen. Serveras vissa måndagar och tisdagar under fastan och den kallas också för fettisdagsbulle. Dessa fakta är förstås inte fullständiga för en seriös semleforskare. Här står inte ett ord om form på locket och annat viktigt. Vad får man veta om man letar i kokböcker från tiden runt 1950-talet? Semlerecept från traditionella kokböcker ser ut just så som SAOB beskriver bullen. Tyvärr står det inte heller här beskrivet hur locket ska vara format; skall det vara stort, runt eller trekantigt? Ska det siktas florsocker över hela härligheten? Svaret på det är inte heller så lätt att finna. På 50-talet var fyllningen vispad grädde smaksatt med finmalda sötmandlar och socker. Eller bullens inkråm blandad med finmald mandel och florsocker eller kanske färdiggjord mandelmassa + vispad grädde. För några år sedan kunde man läsa i Göteborgsposten om helt andra intressanta aspekter på semlans form. Bakningsexperimentens resultat hade som mål att ge perfekta mått på en medelstor semla. En avsikt med det var att få fram en semla som inte kantrade när den fördes över till tallriken med den varma mjölken.

Redan den 4 januari 2008, testade jag årets första fastlagsbulle på ett konditori i Alingsås, den smakade alldeles utmärkt. Jag fick nöja mig med en stor cappuccino istället för mjölk på tallrik. Om man ska vara riktig noggrann, är fettisdagen den enda dag under året där fastlagsbullen ska höra hemma, i år (2008) är det den 5 februari. Men jag kan rubba på vissa traditioner! I år 2014 – infaller fettisdagen den 4 mars.

Nordiska Museet har gett ut en intressant skrift som heter Glad Påsk. Där kan man läsa mera om fasta, fastlagen och påsktider. Fastlagsbullar, fettisdagsbullar, semlor eller hetväggar.

I boken Mathistorisk uppslagsbok, förklarar Jan-Öjvind Swahn, Lund, mera om SEMLOR och HETVÄGG:(något förkortat) Det äldsta (tidigast noterat 1689) namnet är hetvägg, som kommer från tyska heisse Wecken dvs. varma kilar eller bullar. De bakades av vetebröd och räknades därför som delikatesser, som vanligt folk hade råd att äta bara i festliga sammanhang, som vid fastlagen. Att de kallades ”varma” berodde på att de åts med varm mjölk eller efter kokning i mjölk mm. Semla är det i Stockholm med omgivningar gängse namnet, liksom hetvägg inlånat från plattyskan, där det betyder ”bröd av finsiktat vetemjöl” i sin tur ett lån från latinets ”similia” det finaste vetemjölet. Fastlagsbullesäger man i södra Sverige, där man brukar äta dem på fastlagsmåndagen (bullamåndag), fettisdag i resten av landet, där de hörde hemma på fettisdagen – oavsett namnet var de förr i huvudsak en njutning för stadsbor och främst för borgerligheten. I Stockholm kunde de inköpas färdigbakade i bagerierna redan för 200 år sedan, men länge gjordes de i hemmen.

Från 1800-talets mitt förenklade man genom att ersätta bullens inkråm med mandelmassa. Vispgrädden är det senaste inslaget i den moderna fastlagsbullen och det görs gällande att det var en bagare i Visby som i glädje över vispgräddens återkomst efter första världskriget skapade den kalorikryllande bakelsetypen. I och med att den blivit allenarådande försvann i de flesta hem vanan att äta bullen i varm mjölk – den går inte bra ihop med vispgrädde. Nu är bullen närmast att beakta som en säsongvis uppträdande bakelse för kaffepauser och lunchraster. En gång bidrog den till svensk konungs plötsliga frånfälle. Det var Adolf Fredrik, Gustav III:s pappa, vars sista måltid bestod av ”hetvägg, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar och champagnevin” enligt greve J.G. Oxenstiernas dagbok. Kort efter denna märkliga meny dog kungen av matslag.

Print Friendly, PDF & Email
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 − sju =