Semla, finfina

Semlor – en för alla

Underbara, härliga semmeltid, nu är den här. 2016 infaller Fettisdagen den 9 februari och efter det kan vi äta semlor i lugn och ro ända fram till påsk. Hembakningsrådet ger några tips för dig som vill göra en fyllning utan mandel eller baka utan gluten. Och avslutar med några superläckra semmelrecept med extra-allt samt en historia-lektion i fettisdagsbullkunskap.


Semlor
– utan mandel

Vad kan man ersätta mandelmassan i fyllningen med?

Hembakningsrådet har experimenterat, rört och blandat i köket och har fyra goda förslag: en med mannagryn, en med kokt potatis, en med rostade solroskärnor och en med smörstekta havregryn.

Med mannagryn och florsocker

Mannagryn – kan det verkligen funka?  Ja visst, det här är nästan lite magi – både smak och konsistens påminner faktiskt om mandelmassa!

250 g (ca 3 ½ dl) mannagryn

250 g (drygt 4 dl) florsocker

ca ¾ dl smör-& rapsolja

ca ½ dl mjölk

Gör så här:

  1. Blanda allt utom mjölken i matberedarens/mixerns skål.
  2. Mixa och häll i mjölken under tiden.
  3. Arbeta tills massan är slät och smidig.
  4. Blanda ner lite smulat inkråm från bullarna.

 

Med kokt potatis och florsocker (liten sats)

Att ersätta mandeln med potatis var vanligt förr i tiden då det var ont om mandel men gott om potatis.

50 g (1 liten) kokt, kall potatis

175 g (ca 3 dl) florsocker

1 tsk vaniljsocker

Gör så här:

  1. Pressa potatisen och blanda den med en del av florsockret.
  2. Tillsätt mera florsocker efter hand och arbeta tills det blir en smidig och fast massa.
  3. Smaksätt med vaniljsocker.
  4. Blanda ner smulat inkråm från bullarna.

 

Med rostade solroskärnor (räcker till ca 10 stora semlor)

150 g rostade solroskärnor

3 msk strösocker

¾ dl mjölk ca

Gör så här:

  1. Mal de rostade solroskärnorna på mandelkvarn.
  2. Blanda alla ingredienser i en kastrull och värm ca 1 minut. Låt svalna.
  3. Blanda ner smulat inkråm från bullarna.

 

Med havregryn och rörsocker

Den här läckra fyllningen innehåller smörstekta havregryn och rörsocker.
2 dl havregryn
2 msk smör-& rapsolja
2 – 2 1/2 msk rörsocker
1/2 dl mjölk

Gör så här:
1. Fräs havregrynen gyllenbruna i smör- och rapsolja, tillsätt socker och rör om.
2. Låt blandningen svalna lite och rör ner lite mjölk så att det blir krämigt.

 

Semlor – utan gluten

Vi har passat på att på nytt provbaka receptet på gluten- och laktosfria semlor som finns i vårt receptarkiv. Receptet är ursprungligen Svenska Celiakiungdomsförbundets. Här ingår laktosfria alternativ för smör och mjölk, men det går förstås lika bra med vanligt smör och mjölk. Bullarna blir riktigt saftiga och goda precis nybakade och jättefina som semlor med fyllning och grädde. Resterande bullar åker snabbt in i frysen.

Här är receptet till Semlor, gluten- och laktosfria

4282_ad_0072låg

 

Semlor – i största allmänhet

För dig som söker ett vanligare recept på riktigt supergoda och saftiga semlor har vi många härliga alternativ. Sök under receptrubriken Högtid- Fettisdag.

Det här exempelvis Semlor, finfina med, om du vill, rivet apelsinskal i fyllningen.

(Bild högst upp på sidan)

Eller de här Lyxiga saffran- och apelsinsemlor

Saffrans-& apelsinsemlor

Eller Semlor med rostade hasselnötter i degen

Semlor med rostade hassselnötter

Semlans många namn och historik – hetvägg, semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle

I Mathistorisk uppslagsbok 1999, skriver professor Jan-Öjvind Swahn om SEMLOR och HETVÄGG:

Det äldsta (tidigast noterat 1689) namnet är hetvägg, som kommer från tyska heisse Wecken dvs. varma kilar eller bullar. De bakades av vetebröd och räknades därför som delikatesser, som vanligt folk hade råd att äta bara i festliga sammanhang, som vid fastlagen. Att de kallades ”varma” berodde på att de åts med varm mjölk eller efter kokning i mjölk mm. Semla är det i Stockholm med omgivningar gängse namnet, liksom hetvägg inlånat från plattyskan, där det betyder ”bröd av finsiktat vetemjöl” i sin tur ett lån från latinets ”similia” det finaste vetemjölet. Fastlagsbulle säger man i södra Sverige, där man brukar äta dem på fastlagsmåndagen (bullamåndag), fettisdagsbulle i resten av landet, där de hörde hemma på fettisdagen – oavsett namnet var de förr i huvudsak en njutning för stadsbor och främst för borgerligheten. I Stockholm kunde de inköpas färdigbakade i bagerierna redan för 200 år sedan, men länge gjordes de i hemmen.

Från 1800-talets mitt förenklade man genom att ersätta bullens inkråm med mandelmassa. Vispgrädden är det senaste inslaget i den moderna fastlagsbullen och det görs gällande att det var en bagare i Visby som i glädje över vispgräddens återkomst efter första världskriget skapade den kalorikryllande bakelsetypen. I och med att den blivit allenarådande försvann i de flesta hem vanan att äta bullen i varm mjölk – den går inte bra ihop med vispgrädde. Nu är bullen närmast att beakta som en säsongvis uppträdande bakelse för kaffepauser och lunchraster. En gång bidrog den till svensk konungs plötsliga frånfälle. Det var Adolf Fredrik, Gustav III:s pappa, vars sista måltid bestod av ”hetvägg, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar och champagnevin” enligt greve J.G. Oxenstiernas dagbok. Kort efter denna märkliga meny dog kungen av matslag (12 februari 1771).

Print Friendly
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sexton − 15 =