Spännande namn på småkakor – om adelsfröknar & berlinerbröd

Kringlor och pepparkakor är de tidigaste representanterna i kokböckerna. Ett gemensamt ord för dem i äldre litteratur är kaffekakor. Kringla betyder helt enkelt ring och den kan se ut på många invecklade sätt. Pepparkakor har varit och är minst lika populära som kringlorna, så mycket peppar har de kanske inte innehållit men förmodligen har peppar varit ett samlingsnamn för kryddor.

Vid en bakningstävling (1945, ICA-kuriren) resulterade de insända recepten i boken ”Sjusorters kakor”. Där fanns kaknamn uppräknade med folkliga och dialektala benämningar som picknickor, silkeskakor, käringkoppel, tvättering, vallareprupp, rullrån, snibbar och pestejer. De tre sista går det att förstå men jag har inte lyckats med de andra. Samma kaka kan också ha olika namn i olika delar av Sverige och jag märker att generationer döper om sina favoriter. Själv säger jag t.ex. mammas sockerkaka medan mina döttrar naturligtvis säger mormors sockerkaka. Min mammas väninnor säger Margits sockerkaka osv.

Smör, ägg, socker och vetemjöl återfinns i de flesta kakor. Med varierande smaktillsatser, olika former och olika beredningar får de en egen nisch. Man kan genom kaknamn sluta sig till att många av dem först hört hemma i borgarhemmen. Namnen kan börja på adels-, präst-, herrgårds-, prins- och prinsessa. Exempel på detta kan vara adelsfröknar, prästbröd, herrgårdsrutor, prinsbakelse och prinsessbröd. Kvinnonamn, geografiska namn eller en ingrediens kan namnge ett bakverk och till och med namn med djärv anknytning som kyssar finns i kakregistren. Benämningen negerkyssar eller negerbollar diskuterades flitigt under år 2004 och de kakorna döptes då om.

Det kan vara intressant med en jämförelse med förstavelsen jude, som finns på flera kaksorter från sekelskiftet. Kakorna med prefixet jude innehåller ofta smakrika och mörka kryddor, som gör att kakorna blir ”brunaktiga” som judebröd och judeplättar.

Det är mycket vanligt att kvinnor fått lämna sitt namn till en viss kaka. Lotta, Anna, Hedvig, Tyra, Birgit, Elvira och många fler när man tittar i kokböckernas register. Jag stannar till vid Tyrakakor som de heter i Lidköping, själv kallar jag dem västgötakakor och i flera bakböcker kallas de havrekakor med russin. Inte så lätt att reda ut och inte så nödvändigt heller kanske. Geografiska namn finns också i mängd som värmlandspojkar, jönköpingsbröd, berlinerbröd, läckökringlor, göteborgs pepparkakaor och strassburgare.

Om det finns lyxiga ingredienser som mandel, choklad, kokos och vanilj är det självklart att det påverkade namnsättningen. Mandelformar, chokladspån, kokosdrömmar och vaniljhorn kan de heta då.

Lite mer svävande blir namnen på de äldre kakorna som rån, struva och klenät. Söker man i SAOB (svenska akademins ordbok) ser man att det heter ett rå men flera rån. Klenät kan med lite god vilja översättas med klenod. Om struva står att läsa att det t.ex. fanns en strulbakerska på 1600-talet. Ganska träffande kan jag tycka och minns många julars fettosande struvbak med livliga barn i köket.

Gunvor Fröberg

Print Friendly, PDF & Email
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − 9 =